Posts Tagged ‘Betyg’

Jämställdhet i skolan- Vi satsar 110 miljoner…

juni 12, 2008

Alliansregeringen har lagt fram en ambitiös reformagenda för det svenska utbildningsväsendet. På punkt efter punkt gör vi upp med den socialdemokratiska flumskolan. Det handlar om tidigare betyg, enläsa-skriva-räkna-satsning, obligatoriska skriftliga omdömen, den största satsningen på lärarfortbildning någonsin, nationella prov i trean och en ny lärarutbildning.

Det är nu dags att ta ytterligare steg mot en skola där alla blir sedda och alla kan utvecklas så långt det går. Regeringen har idag fattat beslut om att under de kommande tre åren genomföra den största enskilda satsningen på jämställdhet i skolan någonsin. I grunden är jämställdhetsproblemen i skolan en del av ett större och komplext samhällsproblem. Det handlar om könsroller som skapas. befästs och utvecklas också i det kringliggande samhället. Flickorna förväntas vara duktiga och hjälpa till, samtidigt som pojkarna tillåts vara stökiga.

Enligt vår mening har debatten om jämställdhet i skolan ofta spårat ur. Den har handlat om att det är ett stort misslyckande om inte alla utbildningar fylls exakt 50-50 mellan flickor och pojkar. Jämställdhet för oss är något annat. Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Skolan kan inte lösa alla samhällets problem, men ambitionen måste ändå vara att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt, utan att hämmas av könsroller.

En påtagligt problem är att svensk skola har störst problem i världen med grovt och kränkande språkbruk. Det är ett jämställdhetsproblem och en utmaning för skolväsendet. Hur ska vi kunna locka våra mest begåvade ungdomar till lärayrket om risken är stor att få grova könsord kastade efter sig i korridoren?

Vuxenvärlden måste våga säga ifrån. Vi skapar inte Europas bästa skola med världens stökigaste klassrum. Skolan ska vara en trygg arbetsplats, fri från våld, hot och trakasserier. Det låter kanske självklart, men är inte okontroversiellt. Några menar att tydliga regler skapar ”konformism” och ”passivitet”. De säger att eleverna hindras från att tänka fritt och utvecklas demokratiskt. Men frihet kan inte handla om att några stökiga grabbar tillåts härja fritt och skrika invektiv i öronen på sina klasskamrater. I ett tryggt klassrum vågar alla prata och där kan alla utvecklas.

En annan utmaning är att bryta den antipluggkultur som skapats bland svenska pojkar. Det anses inte vara häftigt att klara proven och få bra betyg, någonting som märks i utbildningsresultaten. Flickorna har högre snittbetyg och fler läser vidare på högskolan.

Internationellt sett följer utbildningsresultaten ett tydligt könsmönster: flickor är bra på att läsa, pojkar är bra på att räkna. För några veckor sedan hade den ansedda brittiska tidsskriften The Economist ett temanummer om utbildning och kön. Sverige framhölls som ett föregågnsland, eftersom det nästan är jämnt mellan könen i matematik. Vid en närmare granskning av tidskriftens undersökning framträder dock en annan bild. Av fyrtio jämförda länder hamnar Sverige först på 17:e plats i matematikresultat. Skälet till att svenska flickor och pojkar presterar på samma nivå i matematik är i grunden att svenska pojkar underpresterar kraftigt – inte att de svenska flickorna ovanligt duktiga.

Jämlika resultat är bra, men målet kan inte vara att alla ska lära sig lika lite. Tvärtom måste vi lyfta flickornas i matematik till samma höga nivå som pojkarna en gång hade. Och vi måste få pojkarna att överhuvudtaget prestera bättre i skolan.

Samtidigt som pojkarna underpresterar finns det många flickor som mår dåligt. De upplever en brist på tid för skolarbetet, ofta i kombination med krav från föräldrar och många fritidsaktiviteter. ”Duktiga flickor” brukar vi kalla alla dessa tjejer. De presterar alltid i topp. men känner sig aldrig nöjda. Och stressen har ett pris. Den psykiska ohälsan har ökat generellt bland unga under senare år och tjejerna är särskilt drabbade.

Att bryta könsmönster handlar också om att ge flickorna större utrymme i skolan, att få dem att ta för sig och synas på lektionerna. Det behövs också fler män i skolan, alltså manliga lärare som kan verka som föredömen för pojkarne. För att komma till rätta med problemen krävs en lång rad åtgärder. Regeringen inleder därför den största enskilda satsningen någonsin på jämställdhet i skolan. Total anslår vi 110 miljoner kroner under tre år.

En stor del av pengarna ska gå till fortbildningsinsatser för lärarna. Redan 2006 presenterade regerinhgen lärarlyftet, den största lärarfortbildningssatsningen någonsin. Med den nya satsningen ska lärarna också få fortbildning för att motverka traditionella könsroller. En särskild satsning görs för att motverka och bekämpa hedersvåld och förtryck. Sex- och samlevnadsundervisningen ska stärkas.

Regeringen kommer att tillsätta en ny kunskapsdelegation för jämställdhet i skolan. Delegationen ska analysera problemen och komma med förslag på lösningar och vidare studier. För att motverka den ökande psykiska ohälsan bland eleverna ska Myndigheten för skolutveckling få i uppdrag att stödja skolhälsovården.

Högskoleverket ska få i uppdrag att granska och motverka snedrekryteringen till lärarutbildningen . Det är en del av den stora omläggningen av lärarutbildningen som regeringen redan har aviserrat, där bland annat tydligare ingångar mot olika typer av lärarroller, till exempel förskollärare, skapas. Sedan hösten 2007 har lärarna fått ökade befogenheter för att komma tillrätta med ordningsproblemen i skolan. Det är exempelvis tillåtet att flytta mobbare, beslagta mobiltelefoner och stänga av elever under en kortare period. I den kommande skollagen ska dessa befogenheter ytterligare stärkas.

Med tidigare och tydligare utvärdering blir det också lättare att upptäcka elever som inte hänger med i undervisningen. Det är ofta just dessa elever som blir stökiga och utagerande. Steg för steg skapar Alliansregeringen en skola där varje barns potential tas tillvara.

Jan Björklund Utbildningsminister

Nyamko Sabuni Jämställdhetsminister

Annonser

Fler steg i ny betygsskala…

februari 6, 2008

jan-bjorklund.jpg

Jag anser att flit i skolan ska uppmuntras. Men dagens betygsskala ger inte tillräckliga incitament för eleverna att anstränga sig. Med fler betygssteg kommer det att löna sig bättre att plugga – det blir lättare för eleverna att nå ett högre betyg. 

I dag förmiddagen presenterade jag därför regeringens förslag till en ny betygsskala. Förslaget innebär att betygsskalan i såväl grundskolan som gymnasieskolan framöver kommer att innehålla sex steg och sjunde markering. De fem stegen A-E ska beteckna godkända resultat och F icke godkänt resultat Därutöver ska streck ges, om underlag för bedömning helt saknas.

Fler betygssteg ger tydligare information till eleverna om deras resultat och hur mycket som krävs för att de ska nå ännu högre. Det ger rättvisare betyg. 

Betyg Godkänt ges i dag för mycket skilda resultat. Många lärare har insett orättvisan i det system som råder och försökt ge tydligare information till eleven genom att informellt sätta ett muntligt plus eller minus efter betyget Godkänt, eller benämna det ”starkt” eller ”svagt”. Jag hat stor förståelse för att detta har skett på vissa håll. Med regeringens nya förslag slipper dessa lärare göra det som egenligen inte är tillåtet. 

Betygsskalan 

Betygsskalan ska vara sexgradig med fem betygssteg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt resultat.

Om underlag för bedömning helt saknas på grund av omfattande frånvaro ska betyg inte sättas, vilket ska markeras med ett horisontellt streck.

Betygsskalan ska vara målrelaterad och nationella betygskriterier ska finnas för det högsta, mellersta och lägsta betygssteget för godkända resultat, dvs. för betygsstegen A, C och E.

Betygsvärdet ska fastställas enligt en skala där betyget E ges värdet 10 och värdet för varje betygssteg därefter ökar med 2,5. Högsta betygsvärdet blir då 20. För icke godkänt resultat, betyg F , ges även i forsättningen betygsvärdet o.

Skolformer

Förslaget om fattar samliga skolformer i barn – och ungdomsskolan samt vuxenutbildning.

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux ska dock enbart fem godkända betygssteg tillämpas, när betyg sätts.

Vad gäller betyg från och med årskurs 6 innehåller förslaget inte några författningsförslag. Regeringen angav redan i budgetpropositionen för 2007 att betygen ska vara obligatoriska från årskurs 6. den inriktning gäller fortfarande. 

Processen

Något förslag om ikraftträdande för den nya betygsskalan har inte lämnats, eftersom tidsplanen är beroende av andra reformer och beslut.

Förslaget finns beskrivet i departementspromemorian en ny betygsskala som inom kort kommer att skickas ut på remiss. Efter remissbehandlingen kommer förslaget att beredas inom Regeringskansliet och regetingen avser därefter att återkomma till riksdagen med en proposition.

Regeringen kommer också att uppdra åt Skolverket att ta fram nya kursplaner med betygskriterier.

Tidsplan

2008 Riksdagsbeslut om ny skala

2009 Riksdagsbeslut om införande i gymnasiet (Gy09)

2010 Riksdagsbeslut om införande i grundskolan (Lgr)

2010-11 Den nya skalan införs i gymnasiet

2011-12 Den nya skalan införs i grundskolan

Den nya betygsskalan

aa.jpg

1820- 1897                                           1897-1962

A Berömlig insikt                                   A Berömlig

B Godkänd insikt                                   a Med beröm godkänd

C Försvarlig insikt                                 AB Med beröm godkänd

D Otillräcklig insikt                                Ba Icke utan beröm godkänd

                                                                  B Godkänd

                                                                  C Underkänd

1962-1994                                             1994-2009

   7%                                                      MVG Mycket väl godkänd

4     24%                                                    VG Väl godkänd

3     38%                                                    G Godkänd

2     24%                                                    IG icke godkänd

1      7%