reserverar sig i klimatberedningen…

– Det största bidraget till minskade utsläpp av växthusgaser som just vårt land kan ge klimatet är att bygga fler kärnkraftsreaktorer och på så sätt producera mer koldioxidfri el. Nybyggnadsförbudet för kärnkraft bör därför hävas i början av nästa mandatperiod, och klimatpolitik och planering omgående inriktas på utbyggnad.

– Att ducka och inte överhuvudtaget behandla kärnkraften i betänkandet må vara politiskt bekvämt, men oviljan att se den obekväma sanningen tackar oss inte atmosfären för. Den gynnas endast och allenast av minskade utsläpp. Betänkadet lider därmed av en oacceptabel brist i analysen av Sveriges framtida klimatpolitik.

 Det säger Carl B Hamilton, fp-talsman i energi- och klimatfrågor, i sin reservation (bifogas i sin helhet!) till klimatberedningens betänkande.

– Varja ny reaktor av den nya finska typen ger en större reduktion av växthusgaser än hela det batteri av åtgärder mot transport, fastighets- och jordbrukssektorerna som beredningen föreslår. Sverige kommer inte att uppnå de långsiktiga utsläppsmålen till 2050, som vi och övriga EU-länder åtagit oss, om kärnkraften samtidigt avvecklas när de nuvarande reaktorernas livslängd löper ut. I ställer bör kärnkraften omgående utvecklas genom att nyare, säkrare och efftivare teknik utnyttjas. Exempelvis vindkraft räcker inte, bl a av rent tekniska skäl.

– Likabehandling av energislagen i forskningspolitiken, och statligt stöd till utveckling av nya generationer kärnteknik har dessvärre beredningens majoritet inte kunnat acceptera. Den intällningen strider mot nu gällande forskningspolitik, och det ”tankeförbud” som tidigare var ålagd kärnteknisk forskning verka majoriteten i praktiken acceptera att återinföra.

– Att införa klimattullar är feltänkt och skulle dessutom skjuta i sank  möjligheterna till internationella avtal om minskade utsläpp, avsluter Carl B Hamilton

Sex till kaffe…

Handbok för bättre omhändertagande av sexualbrotsoffer

Den nya handboken har tagits fram på uppdrag av Alliansregeringen för att säkerställa ett bra omhändertagande oavsett var i landet man bor. Ofta är hälso- och sjukvården det första ställe som sexualbrottsoffer möter och därför ska alla inom vården som kommer i kontakt med sexualbrottsoffer ha beredskap för att möta patientens medicinska, emotionell och rättsliga behov. Ett bra bemötande kan också medverka till fler vågar ta steger att polisanmäla brottet. I handboken rekommenderas bl.a. att en fullständig undersökning och spåraäkring alltid ska ske när en patient berättar om sexuella övergrepp. Det finns också en guide med konkreta anvisningar för omhändertagande och spårsäkring och genom ett samarbete med Statens kriminalttekniska laboratorium, ska guiden även finna i en färdigförpackad låda (en s k spårsäkringssats) med allt som behövsför spårsäkring vid undersökningen.

Tillfälliga bestämmelser om lokalradio

Regeringen har tidigare beslutat om att en särskild utredare ska föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden. Utreningen ska vara klar senast den 30 september 2008. Samtliga tillstånd att sända kommersiell radio löper ut 31 december 2008. Målsättningen är att ett nytt regelverk ska träda i kraft 1 januari 2010. Nu har man beslutat att skicka ett förslag till lagrådet om att en lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs där tillståndsperioden får vara högst ett år. Lagen ska gälla under tiden 1 juli 2008-31 december 2009 tills ett nyt regelverk på plats.

Gasledningen i Östersjön:

Kompletteringar krävs för att regeringen ska kunna pröva ansökningarna. Efter granskning av inkomna ansökningar från Nord Stream om tillstånd för gasledning i Östersjön har regeringen konstaterat att avgörande redovisningar saknas. Det krävs betydande komplettringar för att ansökningarna ska kunna prövas, bland annat en miljökonsekvensbeskrivning för rörledningarnas hela sträckning genom östersjön, resluttaten av de undersökningar som görs och en redovisning av alternativa dragningar för ledningarnas hela sträckning. Ansökningarna handläggs enligt de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa och lagen om kontinenttalsockeln respektive lagen om Sveriges ekonomiska zon, och regeringen kommer att göre en mycket omfattande och noggrann miljöprövning av hur projektet på verkar Östersjöns miljö.

Ny fjärrvärmelag – konkurrensfrågan utreds

Med syftet att stärka fjävärmekundernas ställning och insynen i fjärrvärmeföretagen fattade regeringen i förra veckan beslut om förslag till ny fjärrvärmelag. Viktigt för folkpartiet är överenskommelsen om att en fördjupad utredning samtidigt ska göras av frågan om så kallat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, det vill säga en lagstadgad rätt för en leverantör att leverera värme via ett befintligt nät. En sådan reglering skulle ha som syfte att stärka förutsättningarna för verklig konkurrens på fjärrvärmemarknaderna som idag fungerar som naturliga monopol.

Skärpt konkurrenslag

Folkpartiet har alltid varit tydligt med att fungerande konkurrens är viktigt för företagande och tillväxt. kunkurrens är dessutom bra för konsumenterna. Idag har regeringen fattat beslut om en skärpt konkurrenslag. Det kommer leda till att konkurrensverket effektivare och snabbare kan driva på processer som ger ökad konkurrens. Vi har tidigare sett långdragna processer, ett exempel är asfaltskartellen. Alliansregeringen vill bekämpa karteller. Idag kan ett företag som ingår i en kartell dömas till att betala höga belopp. Men inga enskilda personer kan ställas till svars. Nu ändras systemet och en person som varit involverad i kartellverksamhet kan få näringsförbud. Detta kommer att verka avskräckande. Det här är bara ett av radan av åtgärder för att förbättra konkurrensen till gagn för företag och konsumenter. Andra exempel är att regeringen vill öppna upp apoteksmarknaden och bilprovningen för fler aktörer. Under våren kommer det också att komma ett viktigt förslag som ska hindra offentliga aktörer från att snedvrida konkurrensen på den privata marknaden.

Inget förbud mot avtal som kompletterar den förlängda sjukpenningen

Regeringen sa i budgeten att när den nya ersättningsformen förlängd sjukpenning införs så ska det inte vara möjligt att komplettera ersättning från försäkringskassen med avtalade lösningar eller andra typer av försäkringar. Detta förslag har mött mycket kritik från många håll. I och med att parterna på arbetsmarknaden har uttalat att de har avsikt att ta sitt ansvar så har regeringen landat i att inte lägga fram begränsningsförslaget.

Bättre kvalitet och högre krav i sfi…

Maxtid på 3 år och nationella slutprov införs im sfi

Att bryta utanförskapet är regeringens viktigaste uppgift. För att undvika att de som kommer till vårt land förvisas till bidragsberoende och passivitet har arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket en avgörande betydelse.

Sambandet mellan goda språkkunskaper och möjligheten att få ett arbete är väl belagt. Flera forskare har visat att kunskaper i mottagarlandets språk avsevärt ökar chanserna att få ett arbete. Sambandet understryks även i undersökningar av svenska förhållanden – de med lågst kunskaper i svenska får mer sällan anställning jämfört med dem som har goda kunskaper.

Regeringens satsningar på det arbetsmarknadspolitiska området ser vi redan nu reslutatet av. Socialdemokraterna, som även de styrt landet under konjunkturtoppar, har haft alla chanser att skapa jobb och sysselsättning som även kommer invandrare till del. Men inte under någon jämförbar period sedan början av 1990-talet kan man se en sysselsättningsökning för utrikes födda som är så stark som nu: Av de 92 000 nya jobb som skapades under 2007 gick 41 000 till en utrikes född – alltså nästan hälften av de nya jobben. Arbetsförmedlingen pekar själv ut regeringens satsning på dem som har det allra svårast att få jobb som en orsak.

denna utveckling är naturligtvis mycket positiv. samtidigt kan inte slå oss till ro och vara nöjda. Antalet människor som söker sig till Sverige är rekordhögt. Många flyr från krigets irak och många får stanna. För att ge nyanlända de bästa möjligheterna till arbete och integration är kunskaper i svenska en förutsättning.

De brister som råder i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är i detta sammanhang alarmerande. Det nationella statistiska underlaget vad gäller sfi är i sig bristfälligt och ett reslutat av ett svårbegripligt ointresse från den tidigare regeringens sida. Oredan i siffrorna och stora skillnader mellan kommunerna försvårar analysen. Reslutaten av de undersökningar som genomförts ger dock en samstämmig bild. Dagens svenskundervisning för invandrare präglas generellt av bristande kvalitet och låga krav på studiereslutat.

Hela nio av tio sfi-lärare saknar utbildning på rätt nivå i undervisningsämnet svenska som andraspråk. En alltför allmänt hållen kursplan med abstrakta målformuleringar gör det omöjligt för eleverna att förstå vilka krav som ställs.

Med dagens regler är det helt möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år, utan att egentligen få några språkkunskaper eller prestera några reslutat. För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid eller avbryts i förtid. Omkring 25 procent av dem som började sfi 2003/04 hade inte avslutat sin utbildning efter två år utan fortsatt att studera. Elevernas anledningar kan variera, men generellt gäller att studierna är utdragna vilket bidrar starkt till sfi:s brister i fokus och studiedisciplin.

Den sammantagna bilden som växer fram av den statistik som finns att tillgå är svårsmält. Hur kan en utbildning tillåtas fallera på detta sätt? Trots att bristerna varit kända sedan länge har den förra socialdemokratiska regeringen inte vidtagit några förändringar av betydelse. Alliansregeringentar nu ett samlat grepp om svenskundervisningen för invandrare och presenterar ”sfi-lyftet” – med högre krav på både elever och utbildning:

1. Nationella slutprov på samtliga studievägar

För att säkerställa att de som deltar i undervisningen når de kunskaper somkrävs inför vi obligatoriska nationella slutprov på samtliga tre studievägar. proven utgör grund för kursexamen och ökar likvärdigheten över landet vad gäller reslutat och bedömning. Skolverket får i uppdrag att utforma proven som ska kunna börja användas från och med den 1 januari 2009

2. Tydliga mål i kursplanen för sfi

Dagens kursmål i sfi är för abstrakta. Målen ska vara distinkt utformade så att de på ett tydligt sätt anger vilka som ställs vad gäller kunskaper som eleverna ska ha med sig vid avslutad kurs och bidrar till en likvärdig bedömning. Skolverket får i uppdrag att konkretisera de övergripande målen och målen för de tre kurserna. Huruvida eleverna har nått målen utvärderas genom de nationella slutproven.

3. Begränsad tid i sfi

För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid, avbryts i förtid alternativt på börjas och avbryts under flera år.

Regeringen tillsätter nu en utredning i syfte att införa en tidsbegränsning inom sfi. En flykting eller invandrare ska framöver ha en begränsad tid till exempel tre sammanhängande kalenderår för att slutföra sfi, och en möjlighet att avbryta och återuppta studierna maximalt två gånger. De som inte når målen inom denna tid ska hänvisas till läsa svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Endast vid särsklida skäl ska de tre åren kunna överskridas, till exempel vid föräldraledighet eller sjukdom. Utredningen ska också överväga hur hänsyn till individuella förutsättningar kan regleras, liksom tillgången på lärare med kompetens i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Sfi blir därmed en särskild åtgärd enbart för nyanlända flyktingar och invandrare, vilket kommer att skapa ett tydligare fokus med äkad studiedisciplin och ökad genomströmning i utbildningen. Vissa kommuner har krav på att invandrare med dåliga kunskaper i svenska måste läsa sfi för att få socialbidrag, utan egentlig tidsgräns för studierna. Det leder även till en icke önskad inlåsningseffekt. Med den tänkta treårsgränsen måste också kommunerna tänka om hur de på bästa sätt kan introducera människor på den svenska arbetsmarknaden.

4. Utvärdering av sfi 

Någon genomgripande utvärdering av sfi har inte utförts under de senaste tio åren, trots en låg måluppfyllelse och genomströmning och trots att underlaget för nationella analyser brister. En så svag statlig kontroll av ett så viktigt utbildningsområde kan inte tolkas som annat än ett tecken på ointresse från den tidigare regeringens sida. Statskontoret får nu i uppdrag att göra en utvärdering av sfi, med fokus på deltagarnas reslutat, lärarnas kompetens och kommunernas organisation av utbildningen.

5. Lärarlyft för sfi-lärare

Lärarnas kompetens och utbildning är en mycket viktig faktor för elevens reslutat. Det gäller att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne han eller hon undervisar i. Men av sfi-lärarna är det endast 11 procent som har ämneskompetens motsvarande 40 poäng i svenska som andraspråk, vilket inte ska underskattas sombidrag till ett svagt reslutat. Vi öronmärker särskilda medel för att lyfta sfi-lärarnas kompetens. Sammanlagt satsas 61 miljoner kronor fram till 2010. Frågan omregler för sfi-lärares behörighet auktorisation generellt för läraryrket.

6. Förstärkt nationell inspektion

Till detta kommer också en intensifierad nationell inspektion av sfi. Den nya nationella skolinspektionen får fördubblade resurser och ökade sanktionsmöjligheter. Skolinspektörerna kommer att ha som uppdrag att också inspektera sfi rundt om landet för att säkerställa att kraven på kvalitet och reslutat uppnås.

socialdemokraterna har haft alla chanser att förbättra integrationen i Sverige. Att alliansregeringen når rekordframgång vad gäller jobb till invandrare efter bara ett drygt år vid makten gör proportionerna av det socialdemokratiska misslyckandet uppenbara. Mona Sahlin har ett tungt personligt ansvar, inte minst efter sin tid som integrationsminster. Vi tar med sfi-lyftet ytterligare ett viktigt steg i integrationspolitiken. Språkkunskaper ger egenmakt – det skapar självständiga individer med förmåga till delaktighet. Det ökar möjligheterna att få jobb och klara sin försörjning. Stärkta språkkunskaper bryter utanförskapet.

Jan Björklund    Nyamko Sabuni

Färre skolmyndigheter – bättre stöd och inspektion

Färre myndigheter, bättre stöd till elever med funktionshinder och skarpare inspektion. Det beslutade regeringen om igår. Jan Björklund vill satsa på lärare, inte på byråkrater. Med färre myndigheter frigörs pengar som kan användas till skolans kärna, undervisningen. 

Vissa skolmyndigheter kommer att läggas ned, t ex Myndigheten för skolutveckling och Centrum för flexibelt lärande. Deras viktigaste utvecklingsprojekt flyttas över till Skolverket. Till slut tror jag att det är utbildade, kunniga, behöriga lärare som ska utveckla skolarna. Det klarar inte någon central myndighet av att göra, säger Jan Björklund

Andra kommer att slås ihop. Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och SISUS ska i framtiden bilda Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den nya myndigheten ska ansvara för den statliga specialskolan, ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor och utveckla läromedel för barn och ungdomar med funktionshinder.

I höst inrättas också en ny statlig skolinspektion. Statens tillsyn av skolan skärps därmed. Den nya skolinspektionsmyndigheten kommer att ha möjlighet att vidta kraftfulla åtgärder om inspektörerna upptäcker brister. En kommunal skola som inte håller måttet ska kunna stängas, någonting som inte varit möjligt tidigare, konstatrer Jan Björklund

Fler steg i ny betygsskala…

Jag anser att flit i skolan ska uppmuntras. Men dagens betygsskala ger inte tillräckliga incitament för eleverna att anstränga sig. Med fler betygssteg kommer det att löna sig bättre att plugga – det blir lättare för eleverna att nå ett högre betyg. 

I dag förmiddagen presenterade jag därför regeringens förslag till en ny betygsskala. Förslaget innebär att betygsskalan i såväl grundskolan som gymnasieskolan framöver kommer att innehålla sex steg och sjunde markering. De fem stegen A-E ska beteckna godkända resultat och F icke godkänt resultat Därutöver ska streck ges, om underlag för bedömning helt saknas.

Fler betygssteg ger tydligare information till eleverna om deras resultat och hur mycket som krävs för att de ska nå ännu högre. Det ger rättvisare betyg. 

Betyg Godkänt ges i dag för mycket skilda resultat. Många lärare har insett orättvisan i det system som råder och försökt ge tydligare information till eleven genom att informellt sätta ett muntligt plus eller minus efter betyget Godkänt, eller benämna det ”starkt” eller ”svagt”. Jag hat stor förståelse för att detta har skett på vissa håll. Med regeringens nya förslag slipper dessa lärare göra det som egenligen inte är tillåtet. 

Betygsskalan 

Betygsskalan ska vara sexgradig med fem betygssteg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt resultat.

Om underlag för bedömning helt saknas på grund av omfattande frånvaro ska betyg inte sättas, vilket ska markeras med ett horisontellt streck.

Betygsskalan ska vara målrelaterad och nationella betygskriterier ska finnas för det högsta, mellersta och lägsta betygssteget för godkända resultat, dvs. för betygsstegen A, C och E.

Betygsvärdet ska fastställas enligt en skala där betyget E ges värdet 10 och värdet för varje betygssteg därefter ökar med 2,5. Högsta betygsvärdet blir då 20. För icke godkänt resultat, betyg F , ges även i forsättningen betygsvärdet o.

Skolformer

Förslaget om fattar samliga skolformer i barn – och ungdomsskolan samt vuxenutbildning.

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux ska dock enbart fem godkända betygssteg tillämpas, när betyg sätts.

Vad gäller betyg från och med årskurs 6 innehåller förslaget inte några författningsförslag. Regeringen angav redan i budgetpropositionen för 2007 att betygen ska vara obligatoriska från årskurs 6. den inriktning gäller fortfarande. 

Processen

Något förslag om ikraftträdande för den nya betygsskalan har inte lämnats, eftersom tidsplanen är beroende av andra reformer och beslut.

Förslaget finns beskrivet i departementspromemorian en ny betygsskala som inom kort kommer att skickas ut på remiss. Efter remissbehandlingen kommer förslaget att beredas inom Regeringskansliet och regetingen avser därefter att återkomma till riksdagen med en proposition.

Regeringen kommer också att uppdra åt Skolverket att ta fram nya kursplaner med betygskriterier.

Tidsplan

2008 Riksdagsbeslut om ny skala

2009 Riksdagsbeslut om införande i gymnasiet (Gy09)

2010 Riksdagsbeslut om införande i grundskolan (Lgr)

2010-11 Den nya skalan införs i gymnasiet

2011-12 Den nya skalan införs i grundskolan

Den nya betygsskalan

1820- 1897                                           1897-1962

A Berömlig insikt                                   A Berömlig

B Godkänd insikt                                   a Med beröm godkänd

C Försvarlig insikt                                 AB Med beröm godkänd

D Otillräcklig insikt                                Ba Icke utan beröm godkänd

                                                                  B Godkänd

                                                                  C Underkänd

1962-1994                                             1994-2009

5     7%                                                      MVG Mycket väl godkänd

4     24%                                                    VG Väl godkänd

3     38%                                                    G Godkänd

2     24%                                                    IG icke godkänd

1      7%

Nu hänger det på fisket!

Tyst hav.Sviktande fiskbestånd och en trängd, minskande kår av yrkesfiskare. Forskare och fiskare har varnat för det som nu skett men oftast inte kunnat tala med varandra. Situationen beror på tidigare regeringars ovilja och oförmåga att ingripa mot den hittills allt för stora fiskeflottan.

Och naturligtvis att EU:s gemensamma fiskeripolitik inte lyckats leva upp till sina mål att åstadkomma fiskebestånd som kan nyttjas långsiktigt hållbart. Den beror också på att man tidigare, både från politiken och fiskets organisationer, satsat på det storskaliga fisket.

Det krävs krafttag för att rädda fisken och det svenska fisket. Vi måste lägga om det i en uthållig riktning och ge våra fiskare förutsättningar att bygga upp livskraftiga företag och våra hav livskraftiga fiskbestånd. De första av de många krafttag som krävs för att rädda fisk och fiske tas nu av alliansregeringen och Fiskeriverket men från fiskets organisationer hörs knappt ett knyst! Nu måste också de ta sitt ansvar. De föreslagna åtgärderna innebär en satsning på att äntligen förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustfisket vilket gynnar hållbart fiske både på öst- och västkust.

I den nya fiskepolitiken finns många av de krav Folkpartiet liberalerna lagt fram om att anpassa fiskelottans storlek till fiskebeståndens storlek, att prioritera fiskerikontrollen, att snabbt och direkt bestraffa överfiske och tjuvfiske. Satsningen på fler riktade redskap för att fånga just den fisk man är ute efter och individuella överförbara kvoter där fiskaren får en personlig kvot per fiskart och fiskevatten är också vägar vi föreslagit för att minska överuttaget av fisk.

I våra hav och längs kusten finns stora regionala skillnader i fiskebestånd och det kräver en lokalt och regionalt anpassad förvaltning. Lovande försök har pågått och samförvaltning av fisket på lokal eller regional nivå bör bli en permanent och viktig del i den svenska fiskeförvaltningen. Mer dialog och kompetensutbyte mellan fiskeriforskare, yrkesfiskare och myndigheternas representanter måste till för att öka förståelsen och nå målet ett hållbart fiske.

Fiskerinäringen inbjuds nu att nationellt lägga om i en uthållig inriktning och att vara med och utforma en tydlig gemensam, brett förankrad svensk linje för att påverka den havererade gemensamma EU-fiskepolitiken. Förhoppningsvis hamnar man inte i den trängda yrkeskårens reflexmässiga försvarsställning där man bara ser fiender och svårigheter. Ett snabbt, positivt svar på alliansregeringens inbjudan skulle ge nya möjligheter för både fisk och fiske och stärka vår möjlighet att förändra EU:s fiskepolitik.

Fortsatt folkpartistiskt engagemang för fisk och hållbart fiske behövs på alla nivåer från våra partivänner i EU, regering och riksdag till våra lokala och regionala representanter.

Klimat- och energipaket…

I Sverige kommer vi nu att närmare analysera innehållet i EU-kommissionens förslag till klimat- och energipaket. Det gäller både EU- övergripande aspekter, och särskilt – naturligtvis – förslagen vad gäller Sverige. 

Förslaget har, enkelt uttryck, två olika mål: dels minskade utsläpp av koldioxid (klimatmålet), dels minskat beroende av energiimport från omvärlden, särskilt Ryssland och Mellersta Östern (förnybarmålet). 

Det är viktigt att Sverige får en slutlig överenskommelse som tar hänsyn till Sveriges energimix idag, vilken – som bekant – starkt avviker från genomsnittet i EU. Dessutom bör i Sverige redan vidtagna åtgärder tas hänsyn till.

För att Eu:s samlade mål ska nås till så låg kostnad som möjligt – vilket i nästa steg är en förutsättning för kombinationen ‘bevarad välfärd’ och ‘rejält minskade utsläpp’ – är det viktigt att utrymmet för internationellt samarbete med både s.k. flexbla mekanismer och utsläppshandel blir tillräckligt omfattande och väl fungerande.

Då kan kostnadsskillnader, som beror på EU-ländernas olika komparativa fördelar beträffande utsläppsminskninger och produktion av förnybar energi, komma i spel. Detta föredöme för resten av världen.

När det för oss i Sverige underordnade målet om 20 procent andel förnybar energi inom hela EU, ska brytas ned till en meny av nationella åtgärder blir det sålunda viktigt att hänsyn tas till ländernas olika nationella förutsättningar och startpunkter på vägen till år 2020:s lägre utsläpp och förändrade energimix. Säger Carl B. Hamilton

Om de för Sverige föreslagna nedbrutna målen är rimligt är för tidigt att uttala sig om innan vi i Sverige kunnat noga analysera de föreslagna talen, och vet exakt hur olika tal, kvoter, och begrepp är definierade och beräknade. Det finns även metodproblem vars lösning ingalunda är självklar.

Andra EU-länder kommer att sitta och analysera EU-mommissionens förslag och dess konsekvenser för det egna landet fördel. Silkesvantarna kommer att snabbt dras av, och energipaket en av huvudfrågorna vid EU-toppmötet i mars 2008. Konstatrer Carl B. Hamilton

Sveriges regering ska i denna osnygga process, som sannolikt till sin karaktär kommer att påminna om en budgetförhandling, naturligvis söka säkra vårt lands nationella intressen för ingen annan regering kommer att göra det åt oss! Förhandlingsprocessen i EU måste, enligt vår mening, styras av det övergripande klimatmålet.

Det enkla faktum att andra länder kommer att agera hårdfört gentemot kommissionen och mer eller mindre bilda allianser mot kommissionen och med varandra – t ex i synen på kärnkraft som en kolsnål energikälla – gör att vårt land skulle riskera att bli nedtrampat om vår regering – mot en potentiell konflikt– mellan

Det enkla faktum att andra länder kommer att agera hårdfört gentemot kommissionen och mer eller mindre bilda allianser mot kommissionen och med varandra – t ex i synen på kärnkraft som en kolsnål energikälla – gör att vårt land skulle riskera att bli nedtrampat om vår regering – mot alla odds – skulle uppträda som en skock flata konfirmander som bara tackar och tar emot förslaget från kommissionen.

Att ha som mål att tillvarata även Sveriges intresse är inget att skämmas för! Det måste därmed bli en balansgång — och en potentiell konflikt — mellan ‘att gå före’ i klimatpolitiken och  ‘att bevaka Sveriges nationella intresse’ i EU:s övergripande klimatpolitik.

Det är t ex viktigt att eventuella hållbarhetskriterier för biodrivmedel som får tillgodoräknas i måluppfyllelsen utformas på ett icke- handelsstörande och icke-protektionistiskt sätt. EU-länderna kommer vara beroende av en omfattande import av klimatcertifierade biodrivmedel (etanol) för att klara sina mål på ett kostnadseffektivt sätt. Säger Carl B. Hamilton

Biodiesel…

Tyskland slopar subventioner till biodiesel. Den förra rödgröna tyska regeringen införde omfattande statliga subventioner och skattelättnader för vindkraft, solenergi och biobränsle. Detta är huvudförklaringen till den omfattande utbyggnaden av de så kallade förnyelsebara energikällorna i Tyskland.

Tyskland har varit ledande inom utvecklingen av biodiesel och svarade år 2005 för hälften av världsproduktionen. Raps har planterats på mer än en miljon hektar, vilket utgör tio procent av landets jordbruksareal. I delstater som Mecklenburg används en femtedel av jordbruksarealen för att framställa rapsolja för biodiesel.

För varje hektar rapsodling ger en årsproduktion av biodiesel, i genomsnitt under en fyraårsperiod, på endast 288 liter! Används hälften av all jordbruksmark i Tyskland för biodieselproduktion kan endast 1.500 miljoner liter erhållas, vilket motsvarar blott fem procent av den årliga konsumtionen av diesel. Utnyttjas istället dagens uppodlade rapsareal till biodiesel för livsmedel skulle ytterligare 6,8 miljoner ton vete eller 41 miljoner ton potatis produceras.

Enligt en studie från Hamburgs miljöinstitut den 26 november 2007 visas att minskningen av koldioxidutsläppen med biobränslen är försumbara och subventionerna är enbart ett slöseri med skattebetalarnas pengar.Men från årsskiftet har äntligen den tyska regeringen (CDU-SPD) slopat subventionerna på biodiesel och återigen höjt skatten på biodiesel. Detta innebär ett bortfall av intäkter och ökade kostnader för branschen på ungefär 20 miljarder kronor.

Eftersom tillverkningskostnaderna för att framställa biodiesel är höga och energikrävande är det nu dyrare att köra lastbilarna på biodiesel än på fossilt dieselbränsle. Detta har fått till följd att en överproduktionskris drabbat biodieselbranschen och att produktion och ”gröna” jobb nu försvinner.

        

                                          Varning för biobränsle!

Det åtgår stora mängder med vatten för att framställa biobränslen: 9 000 liter rent vatten för att framställa en liter biodiesel! Apropå bristen på rent vatten.

Turbulent finansmarknad…

Det har varit en minst sagt turbulent tid på världens finansmarknader – framför allt de sista veckorna. Det har blivit tydligt hur sammansvetsade världens finansmarknader är.

Stockholmsbörsen har fått rejäla sättningar och åker jo-jo. Mycket hänger dock fortfarande på den fortsatta utvecklingen i USA. För Sveriges del så hjälper det oss att vår ekonomi är stark och våra statsfinanser stabila. Det är bästa föesäkringen i turbulenta tider som de vi ser nu. Det är nu vår strama budgetpolitik betalar sig. Kronan håller ställningen, räntorna ligger lägre än i många jämförbara länder.

Inflationenstakten räknat över 12 månader låg i december på 3,5 % på årsbasis. Det är den högsta på 14 år men det är fortfarande ljusår till den spekulationsekonomi som Sverige var under 1980-talet med inflationssiffror på över 10 %. Högre priser på mejeriproduktet, högre marknadsräntor samt ökade energipriser samtidigt som priserna på kläder och vissa drivmedel gått i motsatt riktning är det som främst dragit upp inflationen. Den högre inflationstakten är således till stor del orsakad av omvärldsförändringar utanför svensk politisk maktkontroll.

Socialdemokraterna har varit snabba att skylla inflationsökningen på regeringens politik. Men faktum är att finanspolitiken i princip har varit neutral då de stimulerande utgiftsökningarna endast upp till 0,2 % av BNP. Det stärker bilden av att det i huvudsak är händelser i vår omvärld som nu driver upp inflationen Sverige såväl som i många länder.

För att sätta in den svenska inflationen i ett internationellt sammanhang vill jag uppmärksamma Eurostats statistiksammanställning som visar att enbart 4 länder inom EU har lägre inflationstakt än Sverige, två inom euroområdet Nederländerna ocg Finland, två utanför Storbritannien och Danmark.

Pensionärernas ekonomiska situation…

På tal om utredningar och arbetsgrupper så hade Tobias Krantz sitt första sammanträde med den så kallade pensionsgruppen, den arbetsgrupp som ska vårda pensionsöverskommelsen. Arbetsgruppen består av representanter för de partier som står bakom pensionsreformen, det vill säga socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och krisdemokraterna. Jag trycker att det känns mycker bra att gruppen äntligen är igång med sitt arbetet. Arbetet försenades under en tid av att regeringspartierna och socialdemokraterna inte var överens om förtidspensionärernas ålderspensioner. Men den knuten är nu löst.

Pensionärernas ekonomiska situation diskuteras flitigt. Det är naturligt. Landets pensionärer får 2008 realt ökade pensioner för sjunde året i rad. Det beror på att pensionerna till följd av det nya pensionssystemet följer löneutvecklingen för dem som arbetar. Under åren 2002-2006 betalades det ut drygt fem miljarder kroner mer än vad som skulle ha betalats ut om det ganla ATP-systemet hade varit i kraft. ATP-systemet byggde på principen att pensionerna räknades upp med prisutvecklingen.

Detta betyder inte att det inte behöver göras förbättringar för landets pensionärer. Det finns pensionärer som har det oerhört tufft ekonomiskt. Det gäller inte minst kvinnor och särskilt äldre kvinnor över 75 år. Regeringen har redan höjt bostadstillägget: det är en åtgärd med hög träffsäkerhet, det vill säga det når dem som verkligen mest behöver samhällets stöd och hjälp,. Men mer behöver göras. Att genomföra förbättringar särskilt för de sämst ställa pensionärerna har hög prioritet för folkpartiet under de kommande åren.