Archive for the ‘Nyheter’ Category

Intergratiopnsdebatt i Norrköping

maj 15, 2008

I förra veckan besökte Nyamko Sabuni Norrköping under folkpartiets pågående intergrationskampanj. Nyamko hann bland annat med att debattera integration med socialdemokraten Luciano Astudillo. Det var en intressant debatt. Att vi i mångt och mycket delar samma vision om alla människors rätt till likabehandling kunde vi komma överens om. Men sen var det slut på likheterna säger Nyamko Sabuni.

Vägen till ett samhälle där alla människor behandlas med respekt för sin särart, där den individuella kompetensen räknas och inte hudfärg, ålder eller kön, ser väldigt olika ut för liberaler och socialdemokrater. Mest av allt förunderas Nyamko över Astudillos och socialdemokraternas avsaknad av integrationspolitik. Det är väldigt mycket prat och väldigt lite innehåll säger Nyamko Sabuni .

Medan regeringen redan har genomfört en rad viktiga förändringar för att sänka trösklarna för dem som står långt från arbetsmarknaden, presenterat ett sjupunktsprogram för att reformera svenska för invandrare (sfi) och lagt fram en proposition om en sammanslagen diskrimineringslagstiftning är det (s)vårt för Astudillo att förklara varför utanförskapet fortsatte att eskalera under deras regeringsinnehav.

Visst kvarstår mycket att göra för att bryta det utanförskap som socialdemokraterna lämnade efter sig, inte minst med vetskap om den komplexitet somfinns i vissa utanförskapsområden. Men jag menar att arbete som ger egen försörjning, kraftfulla satsningar på språkkunskaper, en bra skola för alla och insatser för att stävja diskriminering lägger grunden för en fungerande integrationspolitik. Det är därför det är så viktigt att alliansen får fortsätta regera även efter 2010! konstatrer Nyamko Sabuni 

Annonser

Gärna skattesäkning men skydda skogen också!

april 22, 2008

När ekonomin gått på högvarv och fyllt statens kassa måste vi självklart kunna bevara skyddsvärd skog och inte enbart sänka skatten. Beskedet från miljöminister Andreas Carlgren om att regeringen beslutat slopa förslaget att 50 miljoner på stödet till skyddsvärd skog 2008 kom inte en dag tidigt och bör följas av ytterligare omprövning! konstatrer Sverker Thorén från Gröna Liberaler 

Skyddet av skogen och dess biologiska mångfald har länge enbart motiverats av etiska, kulturella och vetenskapliga skäl. Nu har forskningen visat hur beroende människan är av de varor och tjänster som ekosystermen förser oss med bl a klimatreglering, produktion och nedbrytning av biologiskt material, reglering och rening av vatten, pollinering av grödor och kontroll av skadeinsekter.

Skyddet av den biologiska månfalden har alltså blivit en överlevnadsfråga och regeringens kvarliggande förslag om neddragningar i dessa anslag 2009 och 2010 måste omprövas! Sverker Thorén hoppas att dagens besked från miljöministern är början på något nytt. Insikten om att den biologiska mångfalden är bästa försäkringen för att begränsa negativa klimateffekter är en av de principer som måste styra klimat- och energipolitiken.

Viss behöver vi utveckla nya former av skydd som komplement till dem vi har. Inte minst genom ekologisk landskapsplanering och nya metoder inom skogsbruket som kombinerar biobränsleproduktion med förstärkning av den biologiska mångfalden. Och visst behöver vi ökat engagemang och deltagande från brukare och markägare. Dtta är inte gratis (trodde regeringen det?) men kommer på sikt att ge både tillväxt och nya arbetstillfällen.

Arbetet med att säkerställa den biologiska mångfalden är en liberal hjärtefråga. Folkpartiet Liberalerna får inte nöje sig med denna delseger. Kampen måste fortsätt både i och utanför riksdag och regering! säger Sverker Thorén från Gröna Liberaler 

Vi inför ny utbildning för yrkeslärare…

april 21, 2008

Svensk utbildningspolitik har under flera årtionden förringat yrkesutbildningar. Det märks tydligast i gymnasieskolan. När Göran Persson i början av nittiotalet skulle höja yrkesutbildningarnas status valde han att fylla dem med allmänteori och minskade tiden för yrkesämnen. Den bärande tanken var att alla gymnasieprogram skulle leda till allmän högskolebehörighet säger Jan Björklund.

Man kan, vid en första anblick, känna sympati för idén. Samtidigt vet vi att många ungdomar inte är intresserade av att läsa vidare på universitetet. Alla ungdomar vill faktiskt inte bli akademiker. Alla ungdomar kan inte heller bli akademiker och samhället fungerar inte om alla är akademiker. Vårt land behöver också skickliga yrkesmän och yrkeskvinnor.

Sverige har avskaffat lärlingsutbildningarna. den förra regeringen hade som mål att hälften av alla ungdomar skulle bli akademiker, men inga mål för hur många som skulle gå i yrkeshögskolor. Dessutom har gymnasiets yrkesförberedande program skolifierats och akademiserats mer än i något annat land.

Det är något märkligt att socialdemokraterna, som säger sig företräda arbetarna, gång på gång har nedvärderat värdet av yrkeskunskaper. Detta feltänk för också med sig stora ekonomiska och mänskliga kostnader.

Faktum är att var tredje svensk tjugoåring inte har klarat en gymnasieutbildning med godkända betyg. Tänk efter vad det innebär. I en tid när alla talar om värdet av kunskap, om hur utbildad arbetskraft och hög produktivitet är Sveriges chans i den globala konkurrensen, då har en av tre svenska ungdomar slagits ut frångymnasiet.

För dessa personer är arbetsmarknaden både osäker och begränsad. De är oftast de första som blir avskedade vid en neddragning. Samtidigt skapas det allt färre jobb för personer som bara har grundskolekompetens.

Sverige behöver både gymnasieutbildningar som förbereder eleverna för högskolestudier och utbildningar som ger gedigna yrkeskunskaper. Självklart ska man alltid, på gymnasiet eller senare i livet, kunna välja att läsa in högskolebehörigheten. Men det ska inte vara ett tvång på alla utbildningar.

Under hösten avser Jan Björklund därför att presentera ett förslag på en genomgripande reform av gymnasieskolan där yrkeskunskaper uppvärderas på gymnasiets yrkesutbildningar. Jan Björklund kommer också att föreslå att Sverige inför en helt ny utbildninsform, Yrkeshögskolan. Hösten 2008 påbörjas också svenska lärlingsutbildningar, efter beslut av den borgerliga regeringen.

Socialdemokraternas nedvärdering av yrkeskunskaper syns också i behandlingen av den svenska yrkeslärarutbildningen. Man har stegvis ökat kraven på teoretiska kunskaper, samtidigt som man har nedvärderat den yrkeskompetens många av dessa lärare äger.

Det finns en stor skillnad mellan rekryteringen av å ena sidan lärare till skolans många allmänteoretiska ämnen och å andra sidan yrkeslärare i yrkesämnen. Lärare i fysik, engelska och geografi rekryteras som regel direkt in på lärarhögskolorna i 20-årsåldern och går minst tre och ett halvt år i lärarutbildningen. Till yrkeslärare däremot rekryteras människor med yrkeserfarenhet på området, till exempel skickliga kockar till restaurangutbildningar och byggnadsarbetare till byggprogrammet. Dessa har då ofta kommit upp i medelåldern när de går över till skolan.

I början av sjuttiotalet krävdes ett års studier för att bli yrkeslärare inom industri och hantverk. 1996 förlängde den dåvarande regeringen yrkeslärarutbildningen. För examen krävdes dels två terminer pedagogisk utbildning, dels en yrkesinriktad högskoleutbildning om minst tre terminer. Kunskaper tillägnade genom yrkeserfarenhet räknades som noll och inte.

I samband med den stora lärarutbildninsreformen 2001 togs nästa steg. Den pedagogiska utbildningen förlängdes med ytterligare en termin. Även här har grundtanken alltså varit att teoretiska studier är mer värda än yrkeskunskaper. Totalt krävs numera tre års heltidsstudier för att få bli yrkeslärare.

Effekterna av den förda politiken kom snabbt. I början av nittiotalet examinerades ungefär 800 yrkeslärare varje år. Efter reformen 1996 examinerades omkring 500. I slutet av förra året presenterade Högskoleverket statisken för 2006/07. Viär nu nere i 300 examinerade lärare med inriktning mot gymnasiets yrkesämnen. På femton-tjugo år antalet examinerade yrkeslärare mer än halvrats! konstatrer Jan Björklund

Sverige står nu inför en akut yrkeslärarbrist. Kommunerna tvingas anställa obehöriga för att fylla luckorna. Allt fler yrkeselever undervisas därför av outbildade lärare.

Av de 10430 verksamma yrkeslärarna saknar drygt var tredje lärarexamen. Det är en ökning med 24 procent sedan 2002. 63 procent av lärarna i medieämnen är obehöriga. Mellan 43 och 49 procent av lärarna inom industri och hantverk saknar lärarexamen.

Eftersom rekryteringen av ungdomar går trögt har åldersfördelningen inom den befintliga kåren blivit mycket sned. Mer än hälften av yrkeslärarna gå i pension.

Allt som allt kan det komma att saknas uppemot 5000 yrkeslärare år 2020. För att täcka behoven måste examinationen nästan tredubblas.

Yrkeslärare skulle kunna vara ett attraktivt karriärval för många yrkesskickliga personer i trettio- och fyrtioårsåldern. De har jobbat under tio-femton år, men känner att det är dags att göra något annat. Problemet är att tre års studier på högskolan är för lång tid för de flesta i den åldern. Det innebär studieskulder och att man under en ganska lång period måste leva på studiemedel, något som inte är attraktivt för den som har en familj att försörja.

Sverige måste därför bli bättre på att ta tillvara dessa personers yrkeskunskaper. Jan Björklund offentliggör i dag regeringens avsikt att totalreformera den svenska yrkeslärarutbildningen.

Tanken är att tillägnad yrkesskicklighet ska vara grund för att antas till den framtida yrkeslärarutbildningen. Den blivande yrkesläraren har redan yrkeskunskaperna och behöver således enbart läsa in de mer kunskaperna, pedagogik och metodik.

Jan Björklunds bedömning är att det borde kunna gå att korta yrkeslärarutbildningen för personer med gedigna yrkeskunskaper från dagens tre år till ungefär ett år.

Själva yrkeskunskaperna måste bedömas av någon kvalificerad instans. Jan Björklunds bedömning är att denna kompetens inte finns fullt ut inom utbildninsväsendet, utan att branschen själv måste ha en tung roll i denna värdering.

Historieläraren skaffar sig sina ämneskunskaper genom att läsa minst ett år på universitetet. Byggläraren skaffar sig sina ämneskunskaper genom att arbeta flera år i braschen. Jan Björklunds uppfattning är att det ena sätta att lära sig sitt ämne inte är finare än det andra. Hittills har man tvingat den erfarna byggnadsarbetare som vill överföra sina yrkeskunskaper till byggelever att sätta sig tre år på lärarhögskolan. Detta är inte bara ett samhällsekonomiskt slöseri, utan en monumental nedvärdering av yrkeserfarenhet.

On Sverige ska överleva som tillväxt- och industrination måste yrkesutbildninarna bli mer attraktiva. Det kräver duktiga lärare med de senaste kunskaperna. Vi behöver en renässans för yrkesutbildningarna konstatrer          jan björklund

Sarkozys OS-bojkott…

april 6, 2008

President Sarkozys tal om bojkott av OS-invigningen är hyckleri i den högre skolan. Nicholas Sarkozy antyder att Frankrike kan komma att bojkotta invigningen av OS i beijing som en reaktion mot övergreppen och morden på oskyldiga bland annat i Tibet.

Detta är hyckleri. Hade Frankrike fått sin vilja igenom år 2005 hade det kunnat vara franska vapen som används för att upprätthålla förtrycket i Tibet och kväsa oliktänkande där och på andra håll i Kina säger Carl B hamilton.

Då pressade Frankrike månad efter månad andra EU-länder för att EU skulle häva sitt mångåriga embargo på (förbud mot) export av vapen till Kina. För att understryka sin hållning samövade dessutom den franska flottan med den kinesiska. Frankrikes krav understöddes inom EU av bl.a Gerhard Schröder, tysklands dåvarande socialdemokratiske regeringschef.

I Sverige var det framföralt folkpartiet som drev en enveten linje för att i EU stoppa Frakrikes önskan om att exportera mer vapen till Kina. Vi fick också en majoritet i riksdagens EU-nämnd att motsätta sig Frankrike och Tysklands önskan om att EU skulle häva förbudet att exportera vapen till Kina.

Sverige blev faktiskt under en tid tämligen ensamt i sitt motstånd, tillsammans med Nederländerna ett hela tiden vacklande Storbritannien. Detta var var för folkpartiet ” our finest hour”, för att citera Winston Churchill, i denna fråga eftersom vi så småningom fick framgång konstatrer Carl B Hamilton.

I Sverige vacklade Göran Perssons socialdemokrater under trycket av bl.a. Ericsson, och fick i slutskedet genom ett kuppartat beteende moderaterna att svänga och Sverige accepterade att Eu skulle lyfta vapenembargot på Kina.

Men strax efter blev frågan överspelad. Efter ett drygt år blev nämligen diskussionen i Europa och en växande kritik i USA:s kongress om bristen på mänskliga rättigheter i Kina och Frankrikes och Tysklands hållningslösa agerande alltför pinsam även för de kinesiske ledarna. Kina släppte frågan om vapenembargot i november 2005 inför då stundande kinesiska statsbesök i flera EU.länder.

Lärdomen är, för det första, att fransmän är hållningslösa och politiskt flexibla när det gäller Kina, mänskliga rättigheter och affärer. För det andra, att motstånd och protester mot Kina faktiskt kan löna sig, att det går att påverka Kinas ledare, och att andras protester mot bristen på mänskliga rättigheter kan vara så besvärande för dem att de ändrar sig avsluter Carl B Hamilton

Invandrarflickor har rätt till…

mars 6, 2008

muslim-8054.jpg

Globaliseringen är fantastisk. Människor kan röra sig över gränser som aldrig förr. Sverige har alltid berikats av människor som kommit hit från andra länder. Vi gör det idag också. Från liberalt håll hoppas vi på öppnare regler för människor från andra länder att arbeta och försörja sig i Sverige, och därigenom bidra till att bygga upp mer välstånd i vårt land.

Men migrationen ställer oss också inför nya utmaningar. Många invandrare har svårt att komma in i sverige, att bli integrerade. Felaktiga politiska beslut och attityder, inte minst en socialdemokratisk mentalitet av omhändertagande, har försvårat integrationen.

Några av de svårare och mest kontroversiella utmaningarne handlar i realiteten om kulturkonflikter. Hur agerar vi när toleransen och det mångkulturella samhället kommer i konflikt med tillexempel individens frihet och en jämställd och modern kvinnosyn? Det är uppenbart att den typen av målkonflikter uppstår. når vi har en relativt omfattande invandring från samhällen och regioner med mycket partriarkal social och kulturell struktur.

I Sverige blir det ofta mycket kontroversiellt och emotionellt att ifrågasätta sedvänjor eller kulturella mönster hos vissa invandrargrupper. Ett öppnare och mer avspänt samtalsklimat om toleransens gränser är nödvändigt för att kunna utveckla ett pluralistiskt samhälle.

Vår tro på det toleranta samhäller får aldrig medföra att vi blundar när kvinnor drabbas av övergrepp, eller förvägras rättigheter, under åberopande att det skulle vara del av en kultur eller religion.

Folkpartiers partiråd samlas i oktober för att ta ställning till förslag om förnyelse av svensk integrationspolitik. Rapporten som då ska behandlas kommer att ha en tyngdpunkt på frågor som rör tolerans och värderingar, kanske de svåraste integrationspolitiska frågeställningarna. Inför partirådet i höst skickas det nu under våren ut ett samråd i folkpartiet med förslag och diskussionspunkter. Ett av förslagen offentliggörs idag.

I skolan grundläggs många va de värderingar vi vill ska vara rådande i vårt land. Plikten att gå i grundskolan är viktig för ett samhälle där alla ges lika möjligheter.

Enligt den skollag som nu gäller finns möjlighet till befrielse från obligatorisk undervisning om så kallade ”särskilda omständigheter” föreligger. Bakgrunden till denna bestämmelse är historisk. Fram till 1969 undervisades i ämnet ”kristendomskunskap” i svensk skola. Ämnet hade närmast en konfessionell inriktning och då ansågs det rimligt att kunna befria elever från denna undervisning, om föräldrarna bekände sig till en annan kristendomsämnet ersattes av det mer allsidiga ämnet religionskunskap.

Riksdagen behandlade frågan om befrielse från undervisning 1996. Nu skulle det inte längre handla om att slippa kristendomsundervisning, den var ju redan avskaffad. Nu skulle befrielse kunna ska ” på grund av särskilda omständigheter”.

Skolminister Ylva Johansson (s) återger i sin proposition motiven så här; ” Befrielsen kan också motiveras av att inslaget upplevs som utmanande mot bakgrund av elevens speciella inställning och hemniljö”. I det övriga resonemanget i propostionen uttalas en avgränsning, möjlogheten till befrielse ska ”tillämpas endast undantagsvis”.

I doktoravhandlingen ”Utbilning på (o)lika villkor”, av Sara Högdin (2007), analyseras hur denna möjlighet till befrielse från undervisningen faktiskt används. Om vi vill ha en skola och ett samhäll präglade av lika möjligheter och jämställdhet mellan kvinnor och män är reslutaren nedslående.

27 procent, mer än var fjärde utlandsfödd flicka får inte delta i undervisningen i idrott, simning eller sexualkunskap, alternativt inte vara med på klassresor eller studiebesök. Det ämne som flest utlandsfödda flickor hindras från att delta i är sex- och samlevnads- undervisningen. Här stoppas 18 procent, nästan var femte utlandsfödd flicka.

Högdins avhandling visar dessutom att det finns en stor skillnad mellan olika invandrargrupper. Flickor med sitt ursprung i Mellanöstern befrias ungefär fem gånger så ofta som invandrarflickor födda i Syd- eller Östeuropa. Samma undersökning visar också att befrielse är vanligare om föräldrarne har en låg utbildningensnivå. Inte så förvånande är också att graden av befrielse är högre om föräldrarna har en stark religiös övertygelse.

Det är orimligt att den regel om befrielse från obligatorisk undervisning som var tänkt att användas i undantagsfall innebär att över var fjärde utlandsfödd flicka inte deltar i viktiga undervisningsmoment i skolan.

Det finns självfaller en målkonflikt mellan å ene sidan föräldrarnas rätt att bestämma över uppfostran av sina barn och å andra sidan barnens rätt till en allsidig undervisning. Enligt internationella konventioner har familjen rättigheter att låta barnen gå i skoloar som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska övertygelse. I Sverige har denna rättighet tillgodosett genom möjligheten att välja en friskola med konfessionell inriktning. Regeringen aviserade i höstas en tydligare lagreglering på det området. Till exempel ska konfessionella inslag få förekomma i sådana skolar, men endast utanför obligatorisk lektionstid. själva undervisningen får inte påverkas eller förändras av det skälet att en friskola har en konfessionell inriktning.

Antag att en friskola med muslimsk inriktning i sin ansökan om tillstånd skulle redovisa en avsikt att flickor inte skulle få idrotts- och simundervisning eller att inga elever skulle få sex- och samlevnadsundervisning. ansökan skulle omedelbart avslås. Kritiken mot denna friskolas koncept skulle bli högljudd. Frågan som då måste ställas är: hur kan vi acceptera att en stor grupp elever i den kommunala skolan befrias från just dessa inslag i undervisningen?

Lärare och rektorer får idag hantera önskemål från föräldrar att eleverna ska befrias från olika undervisningsmoment. Föräldrarnas motiv är ofta kulturella eller religiösa. Åven en rektor som i den situationen vill säga nej med hänvisning till att befrielse bara ska användas undantagsvis, känner sig sannolikt pressad att tillmötesgå föräldrarna på grund av den paragraf om befrielse som finns i skollagen. Ett borttagande av paragrafen skulle sannolikt underlätta för många skolledare som blir pressade i denna situation.

I grunden är vår utgångspunkt rätt enkel. Läropplanen för den obligatoriska grundskolan har inte tillkomit av en slump. Alla elever har rätt till den undervisning som föreskrivs i läroplanen. Att föräldrarne inte delar uppfattningen om vad eleverna ska lära sig innebär inte att de ska kunna förvägra eleverna denna undervisning. Det är därför skolplikten är lagreglerad.

Även invandrarflickor har rätt att lära sig att simma, att få delta i idrott och at få ta del av sex- och samlevnadsundervisningen. För flera av dessa flickor kan skolans samlevnadsundervisning i själva verket vara en plats att få diskutera frågor om jämställdhet, som inte annars diskuteras i hemmet.

I folkpartiet integrationssamråd föreslår vi en förändring av svensk lagstiftning. Rätten till befrielse från olika undervisinslag på grund av elevens inställning och hemmiljö, religiösa och kulturella skäl, avskaffas helt. Det måste vara tydligt att alla elever, även invandrarflickor, har rätt att lära sig att simma delta i idrottlektioner och tillgodogöra sig sex- och samlevnadsundervisningen.

Jan Björklund  Partiledare folkpartiet

Nyamko Sabuni Ordförande folkpartiets integrationsgrupp

Erik Ullenhag Partisekreterare 

Kriminalisera medverkan till barnäktenskap

februari 29, 2008

aegteskab-pige-mand.jpg

Barn som lever i sverige drabbas fortfarande av att giftas bort och många unga känner oro för att tvingas giftas sig med en partner de inte valt. Men i dag riskerar vuxna som arrangerar eller medverkar till barnäktenskap inte någon påföljd.

I det samråd om intergration som snart skickas ut i folkpartiet lyfter vi frågan om att göra det straffbart för föräldrar och andra vuxna att medverka till barnäktenskap. Det finns också anledning att överväga att ta bort dagens möjlighed till dispens från 18-årsgränsen för äktenskap. Vi måste ställa oss på barnens sida – samhället ska vara tydligt med att barnäktenskap är helt oacceptabelt.

För de flesta unga i Sverige är det självklart att få bestämma när och med vem de ska gifta sig. Men inte för alla. Socialstyrelsen undersökning frihet och ansvar (2007) i årskurs 2 på gymnasiet visade att en elev per skolklass (fem procent av flickor och tre procent av pojkarna) är orolig för att inte själv få välja livspartner. Dessa ungdomars frihet är starkt beskuren av föräldrar och andra vuxna i familjen, i synnerhet för flickor när det gäller kontakter med det motsatte könet.

Äktenskapsbalken bygger på tanken att två vuxna ingår äktenskap frivilligt. Men lagstiftningen åsidosätts när det gäller kvinnor och män som lever i kyskhets- och hederskulturer. Ofta ligger det starka påtyckningar bakom arrangerade äktenskap och det kan vara svårt att bedöma om det handlar om tvång. Följderna av att gå emot familjens önskemål kan vara så kännbara att det i pratiken inte är möjligt att säga nej.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och gör vårt land rikt. som liberaler värnar vi det samhälle där människor möts med respekt för varandra, Får tro på vilken Gud de vill och där ingen behandlas sämre för att hon eller han har en viss kulturell tillhörighet. Men vår tro på det mångkulturella är inte det samma som att vi ska visa förståelse för att enskilda människor drabbas av övergrepp under förevändningen att viss ”kultur” skulle påbjuda det.

Ett område där samhället måsta vara särskilt tydligt är i synen på barnäktenskap – det ska aldrig vara acceptabelt att gifta bort ett barn. 2004 stärkte riksdagen därför skyddet mot påtvingade äktenskap och barnäktenskap. Numera ska ingen kunna ingå äktenskap i Sverige före 18 års ålder utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Riksdagen förtydligade ocg förstärkte också möjligheterna att vägra erkänna ett utländskt tvångsäktenskap eller barnäktenskap. Vår bedömning är att dessa förändringar är bra men inte tillräckliga.

I våra grannländer är det straffbart att medverka till att unga tvingas gifta sig, men inte i Sverige. Ett led i ett arbete i att öka unga flickor och pojkars frihet vore att kriminalisera medverkan till barnäktenskap. Det skulle sända en tydlig signal till de flickor och pojkar som är rädda för att giftas bort. De får lagen på sida om den som försöker arrangera ett barnäktenskap kan drabbas av ett straff. Det får aldrig acceptabelt att något enda barn gifts bort.

Kriminalisering av medverkan till barnäktenskap är ett led i ett större arbete för att se till att flickor och pojkar själva får bestämma vem de gifter sig med. Vi bör överväga om möjligheten till dispens att ingå äktenskap för den som är under 18 år ska tas bort.

Med vetenheten om att framför allt flickor och unga kvinnor lovas bort och tvingas in i arrangerade äktenskap är mycket låg. I Socialstyrelsen undersökning säger många som uttryckt oro för att inte få gifta sig med vem de vill att de behöver hjälp på grund av sin familjesitution, men få av dem har sökt hjälp.

Lärare, fritidsledare, socialsekreterare och andra som dagligen möter ungdomar måste bli bättre på att tyda signaler om hedersrelaterat förtryck. Vi behöver också öka kunskapen om arrangerade äktenskap mot någons egen vilja. De myndigheter som kommer i kontakt med flickor och kvinnor – och även pojkar och män – som löper risk att tvingas in i sådana äktenskap ska ha kompetens för att ge ett bra stöd. Ett första steg är den kartläggning som regeringen nu kommer att låta Ungdomsstyrelsen göra av omfattningen av arrangerade äktenskap. Uppdraget är en del av regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersförtryck.  

Skyddet mot tvångs- och barnäktenskap måste skärpas. Vi kan inte blunda för det faktum att tiotusentals gymnasieungdomar inte känner sig säkra på att de själva kommer att få bestämma om, när och med vem de ska gifta sig. Fortfarande pressas framför allt flickor, men också pojkar, till att säga ja, eller lovas bort utan sitt medgivande. Detta är kräkningar av grunläggande mänskliga rättigheter och av barnets rättigheter. Dessa är ungdomar behöver en kraftfull markering från samhällets sida att vi inte accepterar att barn och ungdomar pressas till gifta sig mot sin vilja.

Nyamko Sabuni                                          Erik Ullenhag

Ordförande i folkpartiets                          Partisekreterare

integrationspolitik arbetsgrupp               folkpartiet liberalerna 

Turné genom svensk basindustri…

februari 27, 2008

98012614.jpg

Framtiden finns inom tjänstesektorn. Så låter det ofte när politiker och analytiker uttalar sig. Och visst ligger det en hel del i det.

Men Sverigen har flera andra brancher som ger ett väsentligt bidrag till vår välfärd. Basindustrin, det man bruker kalla de företag som arbetar med att framställa och förädla skog, gruvprodukter, kemiska produkter och stål, glöms ofte bort säger Jan Börklund

Dessa företag sysselsätter 400 000 personer. Exporten uppgår till närmre 300 miljarder kronor per år vilket motsavarar över en fjärdedel av Sveriges totala export.

En viktig insatsvara för branschen är el. över en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning går åt basindustrin. Om energipriserna i Sverige stiger snabbare än i omvärlden drabbar det direkt dessa företags konkurrenskraft. Basindustrin har under årtionden förundrat betraktat svensk energipolitik.

Jan Börklund tror att framtiden också finns inom basindustrin. Under våren kommer han därför att besöka flera företag i branschen. För att träffa företagsledning och personal, Få deras syn på industrins förutsättningar och en inblick i verksomheten. 

Den första resan går till SSAB i Oxelösund den 27 februuari 

 Foto: Bo Björkdahl
 

reserverar sig i klimatberedningen…

februari 26, 2008

miljo.jpg

– Det största bidraget till minskade utsläpp av växthusgaser som just vårt land kan ge klimatet är att bygga fler kärnkraftsreaktorer och på så sätt producera mer koldioxidfri el. Nybyggnadsförbudet för kärnkraft bör därför hävas i början av nästa mandatperiod, och klimatpolitik och planering omgående inriktas på utbyggnad.

– Att ducka och inte överhuvudtaget behandla kärnkraften i betänkandet må vara politiskt bekvämt, men oviljan att se den obekväma sanningen tackar oss inte atmosfären för. Den gynnas endast och allenast av minskade utsläpp. Betänkadet lider därmed av en oacceptabel brist i analysen av Sveriges framtida klimatpolitik.

 Det säger Carl B Hamilton, fp-talsman i energi- och klimatfrågor, i sin reservation (bifogas i sin helhet!) till klimatberedningens betänkande.

– Varja ny reaktor av den nya finska typen ger en större reduktion av växthusgaser än hela det batteri av åtgärder mot transport, fastighets- och jordbrukssektorerna som beredningen föreslår. Sverige kommer inte att uppnå de långsiktiga utsläppsmålen till 2050, som vi och övriga EU-länder åtagit oss, om kärnkraften samtidigt avvecklas när de nuvarande reaktorernas livslängd löper ut. I ställer bör kärnkraften omgående utvecklas genom att nyare, säkrare och efftivare teknik utnyttjas. Exempelvis vindkraft räcker inte, bl a av rent tekniska skäl.

– Likabehandling av energislagen i forskningspolitiken, och statligt stöd till utveckling av nya generationer kärnteknik har dessvärre beredningens majoritet inte kunnat acceptera. Den intällningen strider mot nu gällande forskningspolitik, och det ”tankeförbud” som tidigare var ålagd kärnteknisk forskning verka majoriteten i praktiken acceptera att återinföra.

– Att införa klimattullar är feltänkt och skulle dessutom skjuta i sank  möjligheterna till internationella avtal om minskade utsläpp, avsluter Carl B Hamilton

Sex till kaffe…

februari 22, 2008

ooo-coffe.jpg

Handbok för bättre omhändertagande av sexualbrotsoffer

Den nya handboken har tagits fram på uppdrag av Alliansregeringen för att säkerställa ett bra omhändertagande oavsett var i landet man bor. Ofta är hälso- och sjukvården det första ställe som sexualbrottsoffer möter och därför ska alla inom vården som kommer i kontakt med sexualbrottsoffer ha beredskap för att möta patientens medicinska, emotionell och rättsliga behov. Ett bra bemötande kan också medverka till fler vågar ta steger att polisanmäla brottet. I handboken rekommenderas bl.a. att en fullständig undersökning och spåraäkring alltid ska ske när en patient berättar om sexuella övergrepp. Det finns också en guide med konkreta anvisningar för omhändertagande och spårsäkring och genom ett samarbete med Statens kriminalttekniska laboratorium, ska guiden även finna i en färdigförpackad låda (en s k spårsäkringssats) med allt som behövsför spårsäkring vid undersökningen.

Tillfälliga bestämmelser om lokalradio

Regeringen har tidigare beslutat om att en särskild utredare ska föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden. Utreningen ska vara klar senast den 30 september 2008. Samtliga tillstånd att sända kommersiell radio löper ut 31 december 2008. Målsättningen är att ett nytt regelverk ska träda i kraft 1 januari 2010. Nu har man beslutat att skicka ett förslag till lagrådet om att en lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs där tillståndsperioden får vara högst ett år. Lagen ska gälla under tiden 1 juli 2008-31 december 2009 tills ett nyt regelverk på plats.

Gasledningen i Östersjön:

Kompletteringar krävs för att regeringen ska kunna pröva ansökningarna. Efter granskning av inkomna ansökningar från Nord Stream om tillstånd för gasledning i Östersjön har regeringen konstaterat att avgörande redovisningar saknas. Det krävs betydande komplettringar för att ansökningarna ska kunna prövas, bland annat en miljökonsekvensbeskrivning för rörledningarnas hela sträckning genom östersjön, resluttaten av de undersökningar som görs och en redovisning av alternativa dragningar för ledningarnas hela sträckning. Ansökningarna handläggs enligt de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa och lagen om kontinenttalsockeln respektive lagen om Sveriges ekonomiska zon, och regeringen kommer att göre en mycket omfattande och noggrann miljöprövning av hur projektet på verkar Östersjöns miljö.

Ny fjärrvärmelag – konkurrensfrågan utreds

Med syftet att stärka fjävärmekundernas ställning och insynen i fjärrvärmeföretagen fattade regeringen i förra veckan beslut om förslag till ny fjärrvärmelag. Viktigt för folkpartiet är överenskommelsen om att en fördjupad utredning samtidigt ska göras av frågan om så kallat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, det vill säga en lagstadgad rätt för en leverantör att leverera värme via ett befintligt nät. En sådan reglering skulle ha som syfte att stärka förutsättningarna för verklig konkurrens på fjärrvärmemarknaderna som idag fungerar som naturliga monopol.

Skärpt konkurrenslag

Folkpartiet har alltid varit tydligt med att fungerande konkurrens är viktigt för företagande och tillväxt. kunkurrens är dessutom bra för konsumenterna. Idag har regeringen fattat beslut om en skärpt konkurrenslag. Det kommer leda till att konkurrensverket effektivare och snabbare kan driva på processer som ger ökad konkurrens. Vi har tidigare sett långdragna processer, ett exempel är asfaltskartellen. Alliansregeringen vill bekämpa karteller. Idag kan ett företag som ingår i en kartell dömas till att betala höga belopp. Men inga enskilda personer kan ställas till svars. Nu ändras systemet och en person som varit involverad i kartellverksamhet kan få näringsförbud. Detta kommer att verka avskräckande. Det här är bara ett av radan av åtgärder för att förbättra konkurrensen till gagn för företag och konsumenter. Andra exempel är att regeringen vill öppna upp apoteksmarknaden och bilprovningen för fler aktörer. Under våren kommer det också att komma ett viktigt förslag som ska hindra offentliga aktörer från att snedvrida konkurrensen på den privata marknaden.

Inget förbud mot avtal som kompletterar den förlängda sjukpenningen

Regeringen sa i budgeten att när den nya ersättningsformen förlängd sjukpenning införs så ska det inte vara möjligt att komplettera ersättning från försäkringskassen med avtalade lösningar eller andra typer av försäkringar. Detta förslag har mött mycket kritik från många håll. I och med att parterna på arbetsmarknaden har uttalat att de har avsikt att ta sitt ansvar så har regeringen landat i att inte lägga fram begränsningsförslaget.

Bättre kvalitet och högre krav i sfi…

februari 19, 2008

indvandre.jpg

Maxtid på 3 år och nationella slutprov införs im sfi

Att bryta utanförskapet är regeringens viktigaste uppgift. För att undvika att de som kommer till vårt land förvisas till bidragsberoende och passivitet har arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket en avgörande betydelse.

Sambandet mellan goda språkkunskaper och möjligheten att få ett arbete är väl belagt. Flera forskare har visat att kunskaper i mottagarlandets språk avsevärt ökar chanserna att få ett arbete. Sambandet understryks även i undersökningar av svenska förhållanden – de med lågst kunskaper i svenska får mer sällan anställning jämfört med dem som har goda kunskaper.

Regeringens satsningar på det arbetsmarknadspolitiska området ser vi redan nu reslutatet av. Socialdemokraterna, som även de styrt landet under konjunkturtoppar, har haft alla chanser att skapa jobb och sysselsättning som även kommer invandrare till del. Men inte under någon jämförbar period sedan början av 1990-talet kan man se en sysselsättningsökning för utrikes födda som är så stark som nu: Av de 92 000 nya jobb som skapades under 2007 gick 41 000 till en utrikes född – alltså nästan hälften av de nya jobben. Arbetsförmedlingen pekar själv ut regeringens satsning på dem som har det allra svårast att få jobb som en orsak.

denna utveckling är naturligtvis mycket positiv. samtidigt kan inte slå oss till ro och vara nöjda. Antalet människor som söker sig till Sverige är rekordhögt. Många flyr från krigets irak och många får stanna. För att ge nyanlända de bästa möjligheterna till arbete och integration är kunskaper i svenska en förutsättning.

De brister som råder i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är i detta sammanhang alarmerande. Det nationella statistiska underlaget vad gäller sfi är i sig bristfälligt och ett reslutat av ett svårbegripligt ointresse från den tidigare regeringens sida. Oredan i siffrorna och stora skillnader mellan kommunerna försvårar analysen. Reslutaten av de undersökningar som genomförts ger dock en samstämmig bild. Dagens svenskundervisning för invandrare präglas generellt av bristande kvalitet och låga krav på studiereslutat.

Hela nio av tio sfi-lärare saknar utbildning på rätt nivå i undervisningsämnet svenska som andraspråk. En alltför allmänt hållen kursplan med abstrakta målformuleringar gör det omöjligt för eleverna att förstå vilka krav som ställs.

Med dagens regler är det helt möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år, utan att egentligen få några språkkunskaper eller prestera några reslutat. För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid eller avbryts i förtid. Omkring 25 procent av dem som började sfi 2003/04 hade inte avslutat sin utbildning efter två år utan fortsatt att studera. Elevernas anledningar kan variera, men generellt gäller att studierna är utdragna vilket bidrar starkt till sfi:s brister i fokus och studiedisciplin.

Den sammantagna bilden som växer fram av den statistik som finns att tillgå är svårsmält. Hur kan en utbildning tillåtas fallera på detta sätt? Trots att bristerna varit kända sedan länge har den förra socialdemokratiska regeringen inte vidtagit några förändringar av betydelse. Alliansregeringentar nu ett samlat grepp om svenskundervisningen för invandrare och presenterar ”sfi-lyftet” – med högre krav på både elever och utbildning:

1. Nationella slutprov på samtliga studievägar

För att säkerställa att de som deltar i undervisningen når de kunskaper somkrävs inför vi obligatoriska nationella slutprov på samtliga tre studievägar. proven utgör grund för kursexamen och ökar likvärdigheten över landet vad gäller reslutat och bedömning. Skolverket får i uppdrag att utforma proven som ska kunna börja användas från och med den 1 januari 2009

2. Tydliga mål i kursplanen för sfi

Dagens kursmål i sfi är för abstrakta. Målen ska vara distinkt utformade så att de på ett tydligt sätt anger vilka som ställs vad gäller kunskaper som eleverna ska ha med sig vid avslutad kurs och bidrar till en likvärdig bedömning. Skolverket får i uppdrag att konkretisera de övergripande målen och målen för de tre kurserna. Huruvida eleverna har nått målen utvärderas genom de nationella slutproven.

3. Begränsad tid i sfi

För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid, avbryts i förtid alternativt på börjas och avbryts under flera år.

Regeringen tillsätter nu en utredning i syfte att införa en tidsbegränsning inom sfi. En flykting eller invandrare ska framöver ha en begränsad tid till exempel tre sammanhängande kalenderår för att slutföra sfi, och en möjlighet att avbryta och återuppta studierna maximalt två gånger. De som inte når målen inom denna tid ska hänvisas till läsa svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Endast vid särsklida skäl ska de tre åren kunna överskridas, till exempel vid föräldraledighet eller sjukdom. Utredningen ska också överväga hur hänsyn till individuella förutsättningar kan regleras, liksom tillgången på lärare med kompetens i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Sfi blir därmed en särskild åtgärd enbart för nyanlända flyktingar och invandrare, vilket kommer att skapa ett tydligare fokus med äkad studiedisciplin och ökad genomströmning i utbildningen. Vissa kommuner har krav på att invandrare med dåliga kunskaper i svenska måste läsa sfi för att få socialbidrag, utan egentlig tidsgräns för studierna. Det leder även till en icke önskad inlåsningseffekt. Med den tänkta treårsgränsen måste också kommunerna tänka om hur de på bästa sätt kan introducera människor på den svenska arbetsmarknaden.

4. Utvärdering av sfi 

Någon genomgripande utvärdering av sfi har inte utförts under de senaste tio åren, trots en låg måluppfyllelse och genomströmning och trots att underlaget för nationella analyser brister. En så svag statlig kontroll av ett så viktigt utbildningsområde kan inte tolkas som annat än ett tecken på ointresse från den tidigare regeringens sida. Statskontoret får nu i uppdrag att göra en utvärdering av sfi, med fokus på deltagarnas reslutat, lärarnas kompetens och kommunernas organisation av utbildningen.

5. Lärarlyft för sfi-lärare

Lärarnas kompetens och utbildning är en mycket viktig faktor för elevens reslutat. Det gäller att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne han eller hon undervisar i. Men av sfi-lärarna är det endast 11 procent som har ämneskompetens motsvarande 40 poäng i svenska som andraspråk, vilket inte ska underskattas sombidrag till ett svagt reslutat. Vi öronmärker särskilda medel för att lyfta sfi-lärarnas kompetens. Sammanlagt satsas 61 miljoner kronor fram till 2010. Frågan omregler för sfi-lärares behörighet auktorisation generellt för läraryrket.

6. Förstärkt nationell inspektion

Till detta kommer också en intensifierad nationell inspektion av sfi. Den nya nationella skolinspektionen får fördubblade resurser och ökade sanktionsmöjligheter. Skolinspektörerna kommer att ha som uppdrag att också inspektera sfi rundt om landet för att säkerställa att kraven på kvalitet och reslutat uppnås.

socialdemokraterna har haft alla chanser att förbättra integrationen i Sverige. Att alliansregeringen når rekordframgång vad gäller jobb till invandrare efter bara ett drygt år vid makten gör proportionerna av det socialdemokratiska misslyckandet uppenbara. Mona Sahlin har ett tungt personligt ansvar, inte minst efter sin tid som integrationsminster. Vi tar med sfi-lyftet ytterligare ett viktigt steg i integrationspolitiken. Språkkunskaper ger egenmakt – det skapar självständiga individer med förmåga till delaktighet. Det ökar möjligheterna att få jobb och klara sin försörjning. Stärkta språkkunskaper bryter utanförskapet.

Jan Björklund    Nyamko Sabuni