Archive for the ‘Ekonomi’ Category

Euron: Det är dags för euron

maj 25, 2009

Penge EMU 123pict 20081118PHT4229047 % säger ja till euron, 44 nej. Detta enligt en opinionsmätning
från Novus som publiceras i DN idag. Folkpartiet har beställt mätningen.

Sverige borde gå över till euron så snart som möjligt. Jag tycker
att beslutet om euron borde ha ingått i folkomröstningen redan 1994, precis som i Finland. Är man med i en förening så bör man vara det fullt ut. Att vara med i supporterklubben, betala avgiften utan att få riktigt inflytande, kan fungera i fotbollsklubben men är dåligt om man ska styra Europa.

Att Folkpartiet driver euro-frågan har inget att göra med opinionsmätningar.Sedan jag blev partiledare 2007 har vi fört
fram åsikten att Sverige på nytt bör ta ställning till euron. Vi tar
upp frågan regelbundet, antingen det är EU-val eller inte.

Den gemensamma valutan har nu fungerat i 10 år. Den har fungerat väl. I höstas under den akuta finanskrisen samlades euro-länderna
och fattade flera kraftfulla och viktiga beslut som dämpade det
akuta krisförloppet.

Professor Harry Flam har visat att Sverige kan ha förlorat 100
miljarder i exportintäkter varje år på att stå utanför euron. Det är säkrare att handla med länder som har samma valuta som en själv,
då behöver man inte riskera att förlora när valutans värde förändras.

En del påpekar att vi tjänar på att kronans värde nu sjunker. Detta
är ett extremt kortsiktigt perspektiv. Det går inte att devalvera
sig till välstånd. Lars Ohly varnar – obefogat – för lönedumpning på grund av utstationeringsdirektivet. Samtidigt hyllar han den lönedumpning som är följden av att vi står utanför euron.

För faktum är att Sverige lönedumpar just nu. Var och en får visserligen lika mycket kronor i lönekuvertet som tidigare. Men
dessa kronor är plötsligt mindre värda. De som nu hävdar att detta
är en klok politik borde öppet säga att de förespråkar lönedumpning. Om man tycker så bör man naturligtvis fortsätta att
stå utanför euron och sträva mot att Sverige blir ett låglöneland. Mycket export, men en allt fattigare inhemsk befolkning. Det går
inte att devalvera sig till välstånd.

Till sist; euron stärker sammanhållningen i Europa. Det är ytterst
detta som är syftet med hela det europeiska samarbetet. Länder
med samma valuta knyts allt tätare till varandra. Detta är inte en process vi liberaler räds, utan tvärtom en process som vi välkomnar. Den europeiska unionens historiska bakgrund är att människor och nationer i vår världsdel inte klarat av att samarbeta,
med djupa tragedier som följd. Nu bygger vi framtidens Europa.
Euron är en viktig kugge i det maskineriet.

Det är dags för euron.

Liberala hälsningar,
Jan Björklund

Annonser

Korpilombolo visar vägen. Medborgarens list övergår politikernas förstånd.

januari 24, 2009

Energi- och jordbrukspolitik är två av hävd oförnuftiga politikområden. Kombinerade blir det stolligt. Så är det med den s.k. pumplagen. I valet mellan ingen (0) mack i bygden och en (1) mack föredrar riksdagsmajoriteten ingen mack alls.

Men kloka gräsrötter slår tillbaka mot den politiska eliten (exklusive Folkpartiet som inte vill ha någon utvidgad pumplag). Mackägare Roger Bergdahl i Korpilombolo visar vägen. Han vill ha kvar sin mack, liksom dem som bor i samhället. Klurig civil olydad (?) är metoden.

Vanlig ved kan användas för att uppfylla pumplagens krav att små mackägare ska tillhandhålla förnybart bränsle. Att det på landsbygden införskaffas gengasbilar är ju lika troligt som etanoldrivna bilar (se text nedan).

Bakgrund
År 2005 beslöt en riksdagsmajoritet av s+v+mp om ett tvång för bensinmackar att från och med 2006 stegvis tvinga mackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år.

Från den 1 mars 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1000 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar minst 250 000 kr.

De framtvingade investeringarna är för kostsamma för småmackarna. Det fallande bensinpriset minskar nu dessutom raskt efterfrågan på den dyrare etanolen, och gör en investering i etanolpump på landsbygden än mer oekonomisk. Varför göra en närmast säker förlustinvestering i försäljning av en produkt som idag få bilägare efterfrågar – dvs etanol – när man som mackägare istället kan lägga ned? Det är frågan som alla ägare av små mackar nu har att ta ställning till.

Klurig folklig lösning på etanolkravet.

Så här har Roger Bergdahl i Korpilombolo löst dilemmat (citat från Norrländska Socialdemokraten den 23/1

”Mackägaren Roger Bergdahl i Korpilombolo har hittat lösningen på etanolkravet. Han erbjuder kunderna helt enkelt en vedsäck som förnybart bränslealternativ. – En kund har lovat konstruera en gengasbil, säger Bergdahl klurigt.

Genom att montera på ett gengasaggregat — en enkel teknik som allmänt
användes i Sverige under 2a världskriget — kan man köra bil på förgasad ved.

Många små mackägare hade hoppats på att regeringen skulle upphäva det sista steget i pumplagen som innebär att de bensinstationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter motordrivmedel också måste kunna erbjuda minst en typ av förnybart drivmedel. NSD har tidigare berättat om att många mackägare i glesbygden kan komma att tvingas slå igen på grund av detta.

Enligt Svensk Bensinhandel kostar det minst 250 000 kronor att investera i utrustning för att sälja alternativa drivmedel och det har inte de små mackägarna råd med.

Ingen efterfrågan – Dessutom är det ju ingen efterfrågan på dessa produkter, säger Roger Bergdahl som är ende bensinhandlaren i Korpilombolo med omnejd. – I byn bor 500 personer men om man räknar hela närområdet rör det som om 1 000 personer. Närmaste mack förutom min, finns i Pajala fem mil bort. Förutom privatbilisterna finns många entreprenörer i området.

– Bland annat sex skogsmaskinsföretag, men också andra. Dessutom snurrar hemtjänsten med sina bilar, sex stycken som kör 20 mil per dag, säger Roger Bergdahl.  ”Magiska gränsen” Den 1 mars träder det sista steget i i pumplagen i kraft. Och än klarar sig Roger Bergdahl eftersom han ligger just under 1 000 kubikmeter. – Under 2008 sålde jag 835 kubikmeter, men jag har ökat försäljningen under senare år och kan snart komma upp till den magiska gränsen. Han har dock hittat lösningen på problemet:

– Jag kommer tillhandahålla ved som förnybart drivmedel. Det står ingenting i lagen om vilken typ av bränsle det måste vara och jag satsar på gengasdrivna fordon, säger Roger Bergdahl och klurar med ögonen.
Väntar på första gengasbilen. Han anser att kundunderlaget i Korpilombolo för både etanol- och gengasdrivna fordon är minimalt. – Jag väntar på den första gengasbilen.

Bara i Pajala kommun finns nio små stationer, men ingen av dessa säljer över 1000 kubikmeter. – Vi kommer samla alla mackägare till ett möte i Tärendö den 28 januari och dryfta deras problem. Min önskan är att volymen i pumplagen ska höjas till 2000 kubikmeter. Viktigt är också transportfrågan, det vore önskvärt att mackägarna kunde använda samma transportör. Skulle även önska en uppgörelse med bankerna om att kunderna betalar uttagsavgifterna när de tankar med kort, säger Jan-Erik Blomqvist, vd för Pajala Utveckling AB.”

Hejda Mackdöden! Ompröva pumplagen!

oktober 4, 2008

År 2005 beslöt riksdagen om ett tvång för bensinmackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen. Lagen visar sig nu få orimliga konsekvenser och mackdöden brer ut sig framför allt i glesbygd. Tvånget bör omedelbart avskaffas för de minsta mackarna och pumplagen ses över.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år. Från den 1a januari 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1500 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar oftast ca en halv miljon kr.

Lagen är miljöpartiets skapelse, med stöd av socialdemokraterna och vänstern. Den drevs igenom trots massiv kritik från remissinstanserna. Den fortsatta hanteringen ligger i händerna på alliansregeringen.

En viktig invändning var att tvånget leder till en inlåsningseffekt, eftersom etanolpumpar är billigare att installera än pumpar för andra förnybara bränslen. Kostnadsskillnaden leder till en oönskad etanolfokusering på bekostnad av t ex biogas.

Folkpartiet menar att staten bör inta en teknikneutral hållning till vilka drivmedel som på sikt visar sig bäst ur klimatmässig och ekonomisk synpunkt. Den subvention som senare har införts till biogaspumpar gynnar måhända mackar i t ex Skåne och tätorter, men inte glesbygd eftersom man där knappast lokalt kan producera tillräcklig mängd biogas för att en pump ska vara aktuell.

En annan, och allt viktigare invändning mot lagen är att den leder till betydande kostnadsökningar för ägarna till bensinmackarna som i många fall inte kan räkna hem försäljningen av förnybart bränsle. Detta förstärks av stigande räntor på lån till pumpen och svagare efterfrågan från kunderna p g a lågkonjunkturen.

Det kommer allt fler rapporter i media om nedlagda bensinmackar, särskilt i glesbygden. Nedläggningarna blir ett hårt slag mot bygden. Resvägen för att tanka bilen kan bli mycket långa. Nu ska man dock inte vara naiv. Vissa av dessa mackar har säkert även utan pumplagen arbetat med små marginaler och legat på gränsen till att klara sig. Kravet på att investera i en etanolpump för runt en halv miljon kronor, oavsett efterfrågan, riskerar dock att bli sista spiken i kistan för många mindre mackar.

Vid årsskiftet tas nya steg i fel riktning. I januari kommer än fler bensinmackar att omfattas av lagen, vilket skärper utslagningen. När lagen infördes var prognosen att

Ungefär hälften av landets dåvarande bensinmackar skulle komma att beröras av pumplagen när den fullt ut hade genomförts. Men med tanke på utslagningen av mackar under senare tid är detta sätt att resonera nu överspelat. Det är inte andelar eller procent av rikets mackar som är den viktiga aspekten, utan det enkla faktum att antalet mackar på svensk landsbygd som slås ut blir oacceptabelt stort.

Som enda parti ställer folkpartiet två krav:

För att begränsa skadorna på mackverksamheten framför allt på landsbygden bör det sista steget i lagen den 1 januari nästa år stoppas och avskaffas för gott. Det är dessutom nödvändigt att nu genomföra en utvärdering av pumplagens konsekvenser för glesbygden, klimatet och ekonomin.

Carl B Hamilton

Maria Lundqvist-Brömster

Nina Larsson

Erik Ullenhag

”Renkolkraft” genom CCS-teknik

september 14, 2008

Ända sedan Lars Leijonborg första gången hörde talas om idén för några år sedan, har Lars tyckt att den låter mycket intressant: istället för att släppa ut koldioxiden i atmosfären kan man lagra den i underjorden. Och i tisdags fick Lars själv trycka på knappen och sätta igång en sådan process i östra Tyskland, i en liten ort med det egendomliga namnet Schwarze Pumpe. (Mer om namnet nedan!) Där har Vattenfall, som är ett stort energibolag också i Tyskland, byggt en pilotanläggning för avskiljning och lagring av koldioxid. Tekniken kallas CCS (Carbon Capture and Storage).

Det var Vattenfall som bjudit in Lars Leijonborg för att tillsammans med koncernchefen Lars G Josefsson och ett par höga tyska politiker förrätta invigningen. Det var blå himmel och högsommarvärme i Tyskland och det kändes verkligen historiskt. Lars räknade till femton TV-team som bevakade händelsen. I Tyskland, med sitt stora kolberoende, är detta en mycket avgörande fråga.

Än så länge är tekniken dyr. El producerad med ”ren kolkraft” genom CCS-teknik blir dubbelt så dyr som utan CCS. Men förhoppningarna är stora att tekniken ska utvecklas – bland annat genom att 10 – 12 mycket större försöksanläggningar byggs på olika platser i Europa. Den utvecklingen innebär förhoppningsvis att kostnaderna sänks.

Peter Eriksson kritiserade Lars Leijonborg för medverkan och tycker att Lars blir en ”bricka i Vattenfalls smutsiga lobbyarbete”. Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen tror inte heller på CCS. De tycker man ska satsa på förnybar energi istället.

De har fel. Vi måste göra både och. Om vi verkligen tar klimathotet på allvar måste vi satsa stora resurser på att i stor skala introducera CCS-tekniken. Skälet är att det inte är realistiskt att tro att jordens enorma, ofta ganska
lättillgängliga, koltillgångar inte kommer att utnyttjas som energi. Med dagens förbrukning anses tillgångarna räcka i 300 år. Kina inviger ett nytt kolkraftverk i veckan! Ska den energiproduktionen inte fördärva klimatet måste vi hitta ett sätt att ta hand om koldioxiden.

Vi vet inte till hundra procent att det här är realistiskt i stor skala. Mycket forskning och utveckling återstår. Men sannolikheten att det fungerar är rätt hög. Tekniken har i mindre skala använts i årtionden. Inga av de tekniska
problemen förefaller oöverstigliga, enligt experterna.

Peter Eriksson och Svante Axelsson blir mer och mer isolerade. Alltfler miljö- och klimatengagerade människor som sätter sig in i hela bilden kommer till samma slutsats som Lars Leijonborg: CCS är en viktig del av lösningen om än inte ”Lösningen”. Lars såg till exempel att Nicholas Stern – mannen bakom den uppmärksammade Stern-rapporten – anser att CCS är nödvändigt.

Lars Leijonborg intervjuades i SVT innan han åkte och tycker att han fick fram mina synpunkter på ett bra sätt. Däremot vinklades nyheten helt snett av SVT:s redaktioner, t ex text-TV, som under hela dagen fick det till att Lars Leijonborg vill bygga kolkraftverk i Sverige. Varför skulle han vilja det? Sverige har ju vattenkraft och kärnkraft men också en del ”alternativa” källor, som vindkraft. Däremot ska vi vara med och utveckla CCS-tekniken. Sverige har ju knappt några fossilkraftverk längre, men vi har tunga industrier som släpper ut massor av koldioxid, till exempel SSAB i Oxelösund. Vid en sådan anläggning skulle CCS kunna få bort koldioxidutsläppen.

Ja, till sist, det där konstiga namnet på byn. Det syftar inte på att man ska pumpa bort koldioxid. Det kommer från 30-åriga krigets dagar. Att måla brunnarna och pumparna svarta var ett sätt att visa vägfarare att pesten fanns i byn. Just i den här byn hade man ingen pest, men man målade pumparna svarta i alla fall för att lura de svenska trupperna att inte inta och skövla byn. Listen lyckades. Svenskarna tog en lång omväg och efter det började byn kallas Schwarze Pumpe. Men nu får namnet en ny innebörd: Svenskarna har kommit igen och pumpar ner koldioxiden i underjorden!

WTO-misslyckandet: Rädslan att säga ja…

augusti 2, 2008

WTO-misslyckandet: Rädslan att säga ja var större än rädslan att säga nej. Ytterligare roll för svenska ordförandeskapet 2009.

Förutom utmattning och misstro på övertid, stupade WTO-förhandlingarna på att Indien och Kina vill behålla möjligheten att i krislägen – definierade av dem själva, nota bene! – införa tullar på jordbruksprodukter för att hålla uppe den inhemska prisnivån. Det är till producenternas fromma och skulle ske på konsumenternas bekostnad säger Carl B Hamilton.

Det är förunderligt att förhandlingarna bröt samman på det här kravet när problemet idag och i världen är det rakt motsatta: höga priser och brist på livsmedel, och en hög allmän inflation i bl a Indien och Kina.

I bakgrunden finns säkert en misstro utanför USA mot landets ”farm bill” som beslöts nyligen av USA:s kongress, och som är kraftigt protektionistisk till sin effekt, bl a genom stora subventioner säger Carl B Hamilton. Det gäller för övrigt även subventioner till odlare av etanol gjord på majs, som är en styggelse ur klimat- och ekonimisk synpunkt men inte för majsbonden i USA.

Det som nu händer är att WTO-parterna tar semester. Därefter sållar man resterna av förhandlingarna, och avvaktar utfallet av det amerikanska valet. Kanske kan man börja allvarliga förhandlingar igen om ett drygt år eller 2010, när en ny beslutsfäig amerikansk adminstration finns på plats.

Sverige kan skaffa sig en roll i nästa WTO-omgång som varande EU-ordförande hösten 2009. Då bör det svenska ordförandeskapet sondera och söka dra igång ännu en förhandlingsomgång. Den uppgiften är något för Alliansregeringen att kraftfullt bita i! Konstatrer Carl B Hamliton

Perverst–Men bensinpriset stiger inte bara på…

maj 19, 2008

Der är inte bilen som skall beskattas utan CO2-utsläppen från densamma. En prisstegring på utsläppen driver fram mera utsläppssnåla bilar, och det är en bra, ansavrsfullt och ofrånkomlig effekt av stigande bensinpris. Bilägaren som låter bilen stå i garaget och har bilen enbart för alla eventualiteters skull, ska ha lätt beskattning.

Vi gillar att man sätter pris på utsläppen genom t ex CO2-skatt, men vill inte höja det totala skattetrycket när CO2-skatten höjs. Stigande bensin/CO2-skatter ska balanseras med lägre skatter på annat håll i ekonomin, dvs. lägre skatt på hushäll och företag säger Carl B Hamilton.

Men bensinpriset stiger inte bara på grund av skatter och avgifter. mycket snart stiger antagligen bensinen ytterligare när dollarn börjar återvinna i värde, sannolikt om 1-2 år beroende på amerikanska exportens och bytesbalansens förändring. Denna dollardrivna (appreciering) prisstegring i svenska kronor ska man som konsument ta med i beräkningen när man funderat över bilköp och resvanor.

Världsmarknadspriser och USD-kursändring är inget som skatter ska kompensera för. Det vore Munschausenpolitik – lika litet som man kan lyfta sig själv i håret kan man kompensera sig själv för att ha blivit fattigare.

12 år till 2020 är en lång tid. Det är nödvändigt och inte oöverstigligt att successivt ersätta dagens bilpark med elbilar, bensinsnålare bilar, och som komplement även biodrivna bilar.

Det är ingen rättvisa i att olika sektorer skall minska sina utsläpp lika mycket. Tvärtom. Det vore perverst om alla statistiska aggregat minskade CO2 med lika många procent konstatrer Carl B hamilton.

Nådatid och klimatpolitik med automatik.

Kort sikt: Råoljepriset har fördubblats på bara några år från 50 till drygt 100 USD/fat. Vi i Sverige och EU har dock fått en nadatid. Höjningen har nämligen kraftigt dämpats av att USD samtidigt fallit i värde med en tredjedel, från 9 kr till 6 kr per USD. när dollarn studsar tillbaka om 1-2 år kan bensinpriset snabbt gå upp kraftigt, helt oberoende av klimatapekten. Klimatpolitiken sköts alltså delvis automatiskt av olje- och valutamarknaderna de närmaste åren.

Stimulerar elbilen.

Lång sikt: Tolv år – till 2020 – ären lång tid i dessa sammanhang. Ett högt bensinpris gör nytta genom att el-bilen och elhybridbilen blir allmera lönsam att utveckla och att inneha. Den är CO2-fri så länge som elens basutbud kommer från vatten- eller kärnkraft (med vindkraft som komplement). Även biodrivmedel (från skogens cellulosa och från tropikernas rörsocker) blir lönsamt, men kräver en utbyggd infrastruktur med mackar o dyl. Som är betydligt dyrare och svårare att ordna till, än mer el från elnätet, som redan finns.

Perverst

Det finns en pervers föreställning om ”rättvisa” i klimatdebatten, nämligen att alla sektorer och aktiviteter skall bidra med lika stora minskningar (-20% i detta fall). men människors och företags betalningsvilja för minskade CO2-utsläppen varierar kraftigt mellan sektorer, och de ekonomiska och tekniska förutsättningarna kan också vara helt olika. Transportsektorn kommer därför att minska sina utsläpp måttligt, om alls, och större minskningar kommer att få ske från industri, uppvärmning av fastigheter, jordbrukets djurhållning och markbearbetning, och åstaganden för Sverige (investeringar) som görs i andra länder för att där åstadkomma lägre utsläpp säger Carl B Hamilton.

Gärna skattesäkning men skydda skogen också!

april 22, 2008

När ekonomin gått på högvarv och fyllt statens kassa måste vi självklart kunna bevara skyddsvärd skog och inte enbart sänka skatten. Beskedet från miljöminister Andreas Carlgren om att regeringen beslutat slopa förslaget att 50 miljoner på stödet till skyddsvärd skog 2008 kom inte en dag tidigt och bör följas av ytterligare omprövning! konstatrer Sverker Thorén från Gröna Liberaler 

Skyddet av skogen och dess biologiska mångfald har länge enbart motiverats av etiska, kulturella och vetenskapliga skäl. Nu har forskningen visat hur beroende människan är av de varor och tjänster som ekosystermen förser oss med bl a klimatreglering, produktion och nedbrytning av biologiskt material, reglering och rening av vatten, pollinering av grödor och kontroll av skadeinsekter.

Skyddet av den biologiska månfalden har alltså blivit en överlevnadsfråga och regeringens kvarliggande förslag om neddragningar i dessa anslag 2009 och 2010 måste omprövas! Sverker Thorén hoppas att dagens besked från miljöministern är början på något nytt. Insikten om att den biologiska mångfalden är bästa försäkringen för att begränsa negativa klimateffekter är en av de principer som måste styra klimat- och energipolitiken.

Viss behöver vi utveckla nya former av skydd som komplement till dem vi har. Inte minst genom ekologisk landskapsplanering och nya metoder inom skogsbruket som kombinerar biobränsleproduktion med förstärkning av den biologiska mångfalden. Och visst behöver vi ökat engagemang och deltagande från brukare och markägare. Dtta är inte gratis (trodde regeringen det?) men kommer på sikt att ge både tillväxt och nya arbetstillfällen.

Arbetet med att säkerställa den biologiska mångfalden är en liberal hjärtefråga. Folkpartiet Liberalerna får inte nöje sig med denna delseger. Kampen måste fortsätt både i och utanför riksdag och regering! säger Sverker Thorén från Gröna Liberaler 

Turné genom svensk basindustri…

februari 27, 2008

98012614.jpg

Framtiden finns inom tjänstesektorn. Så låter det ofte när politiker och analytiker uttalar sig. Och visst ligger det en hel del i det.

Men Sverigen har flera andra brancher som ger ett väsentligt bidrag till vår välfärd. Basindustrin, det man bruker kalla de företag som arbetar med att framställa och förädla skog, gruvprodukter, kemiska produkter och stål, glöms ofte bort säger Jan Börklund

Dessa företag sysselsätter 400 000 personer. Exporten uppgår till närmre 300 miljarder kronor per år vilket motsavarar över en fjärdedel av Sveriges totala export.

En viktig insatsvara för branschen är el. över en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning går åt basindustrin. Om energipriserna i Sverige stiger snabbare än i omvärlden drabbar det direkt dessa företags konkurrenskraft. Basindustrin har under årtionden förundrat betraktat svensk energipolitik.

Jan Börklund tror att framtiden också finns inom basindustrin. Under våren kommer han därför att besöka flera företag i branschen. För att träffa företagsledning och personal, Få deras syn på industrins förutsättningar och en inblick i verksomheten. 

Den första resan går till SSAB i Oxelösund den 27 februuari 

 Foto: Bo Björkdahl
 

reserverar sig i klimatberedningen…

februari 26, 2008

miljo.jpg

– Det största bidraget till minskade utsläpp av växthusgaser som just vårt land kan ge klimatet är att bygga fler kärnkraftsreaktorer och på så sätt producera mer koldioxidfri el. Nybyggnadsförbudet för kärnkraft bör därför hävas i början av nästa mandatperiod, och klimatpolitik och planering omgående inriktas på utbyggnad.

– Att ducka och inte överhuvudtaget behandla kärnkraften i betänkandet må vara politiskt bekvämt, men oviljan att se den obekväma sanningen tackar oss inte atmosfären för. Den gynnas endast och allenast av minskade utsläpp. Betänkadet lider därmed av en oacceptabel brist i analysen av Sveriges framtida klimatpolitik.

 Det säger Carl B Hamilton, fp-talsman i energi- och klimatfrågor, i sin reservation (bifogas i sin helhet!) till klimatberedningens betänkande.

– Varja ny reaktor av den nya finska typen ger en större reduktion av växthusgaser än hela det batteri av åtgärder mot transport, fastighets- och jordbrukssektorerna som beredningen föreslår. Sverige kommer inte att uppnå de långsiktiga utsläppsmålen till 2050, som vi och övriga EU-länder åtagit oss, om kärnkraften samtidigt avvecklas när de nuvarande reaktorernas livslängd löper ut. I ställer bör kärnkraften omgående utvecklas genom att nyare, säkrare och efftivare teknik utnyttjas. Exempelvis vindkraft räcker inte, bl a av rent tekniska skäl.

– Likabehandling av energislagen i forskningspolitiken, och statligt stöd till utveckling av nya generationer kärnteknik har dessvärre beredningens majoritet inte kunnat acceptera. Den intällningen strider mot nu gällande forskningspolitik, och det ”tankeförbud” som tidigare var ålagd kärnteknisk forskning verka majoriteten i praktiken acceptera att återinföra.

– Att införa klimattullar är feltänkt och skulle dessutom skjuta i sank  möjligheterna till internationella avtal om minskade utsläpp, avsluter Carl B Hamilton

Sex till kaffe…

februari 22, 2008

ooo-coffe.jpg

Handbok för bättre omhändertagande av sexualbrotsoffer

Den nya handboken har tagits fram på uppdrag av Alliansregeringen för att säkerställa ett bra omhändertagande oavsett var i landet man bor. Ofta är hälso- och sjukvården det första ställe som sexualbrottsoffer möter och därför ska alla inom vården som kommer i kontakt med sexualbrottsoffer ha beredskap för att möta patientens medicinska, emotionell och rättsliga behov. Ett bra bemötande kan också medverka till fler vågar ta steger att polisanmäla brottet. I handboken rekommenderas bl.a. att en fullständig undersökning och spåraäkring alltid ska ske när en patient berättar om sexuella övergrepp. Det finns också en guide med konkreta anvisningar för omhändertagande och spårsäkring och genom ett samarbete med Statens kriminalttekniska laboratorium, ska guiden även finna i en färdigförpackad låda (en s k spårsäkringssats) med allt som behövsför spårsäkring vid undersökningen.

Tillfälliga bestämmelser om lokalradio

Regeringen har tidigare beslutat om att en särskild utredare ska föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden. Utreningen ska vara klar senast den 30 september 2008. Samtliga tillstånd att sända kommersiell radio löper ut 31 december 2008. Målsättningen är att ett nytt regelverk ska träda i kraft 1 januari 2010. Nu har man beslutat att skicka ett förslag till lagrådet om att en lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs där tillståndsperioden får vara högst ett år. Lagen ska gälla under tiden 1 juli 2008-31 december 2009 tills ett nyt regelverk på plats.

Gasledningen i Östersjön:

Kompletteringar krävs för att regeringen ska kunna pröva ansökningarna. Efter granskning av inkomna ansökningar från Nord Stream om tillstånd för gasledning i Östersjön har regeringen konstaterat att avgörande redovisningar saknas. Det krävs betydande komplettringar för att ansökningarna ska kunna prövas, bland annat en miljökonsekvensbeskrivning för rörledningarnas hela sträckning genom östersjön, resluttaten av de undersökningar som görs och en redovisning av alternativa dragningar för ledningarnas hela sträckning. Ansökningarna handläggs enligt de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa och lagen om kontinenttalsockeln respektive lagen om Sveriges ekonomiska zon, och regeringen kommer att göre en mycket omfattande och noggrann miljöprövning av hur projektet på verkar Östersjöns miljö.

Ny fjärrvärmelag – konkurrensfrågan utreds

Med syftet att stärka fjävärmekundernas ställning och insynen i fjärrvärmeföretagen fattade regeringen i förra veckan beslut om förslag till ny fjärrvärmelag. Viktigt för folkpartiet är överenskommelsen om att en fördjupad utredning samtidigt ska göras av frågan om så kallat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, det vill säga en lagstadgad rätt för en leverantör att leverera värme via ett befintligt nät. En sådan reglering skulle ha som syfte att stärka förutsättningarna för verklig konkurrens på fjärrvärmemarknaderna som idag fungerar som naturliga monopol.

Skärpt konkurrenslag

Folkpartiet har alltid varit tydligt med att fungerande konkurrens är viktigt för företagande och tillväxt. kunkurrens är dessutom bra för konsumenterna. Idag har regeringen fattat beslut om en skärpt konkurrenslag. Det kommer leda till att konkurrensverket effektivare och snabbare kan driva på processer som ger ökad konkurrens. Vi har tidigare sett långdragna processer, ett exempel är asfaltskartellen. Alliansregeringen vill bekämpa karteller. Idag kan ett företag som ingår i en kartell dömas till att betala höga belopp. Men inga enskilda personer kan ställas till svars. Nu ändras systemet och en person som varit involverad i kartellverksamhet kan få näringsförbud. Detta kommer att verka avskräckande. Det här är bara ett av radan av åtgärder för att förbättra konkurrensen till gagn för företag och konsumenter. Andra exempel är att regeringen vill öppna upp apoteksmarknaden och bilprovningen för fler aktörer. Under våren kommer det också att komma ett viktigt förslag som ska hindra offentliga aktörer från att snedvrida konkurrensen på den privata marknaden.

Inget förbud mot avtal som kompletterar den förlängda sjukpenningen

Regeringen sa i budgeten att när den nya ersättningsformen förlängd sjukpenning införs så ska det inte vara möjligt att komplettera ersättning från försäkringskassen med avtalade lösningar eller andra typer av försäkringar. Detta förslag har mött mycket kritik från många håll. I och med att parterna på arbetsmarknaden har uttalat att de har avsikt att ta sitt ansvar så har regeringen landat i att inte lägga fram begränsningsförslaget.