Archive for the ‘Artikklar’ Category

Öppet brev till svenskarna i Afghanistand: Ni har vårt stöd!

augusti 14, 2009
Taliban-women
 
Nästa vecka är det presidentval i Afghanistan. Medborgarna i detta sargade land ska i demokratiska former få välja sin främste ledare. Detta hade inte skett utan den militära närvaron från omvärlden, däribland svenskar, som finns i landet.

Ledande svenska vänsterpolitiker kräver att Sverige ska lämna Afghanistan. Därför är det viktigt att upplysa om varför svenska styrkor finns i Afghanistan.

Talibanerna styrde Afghanistan under det sena 90-talet. Flickor förbjöds att gå i skola. De som ändå ville göra det fick frätande syra kastat i ansiktet, så att de blev vanställda för livet.

Talibanledaren mulla Omar lierade sig med Al Qaida-ledaren Usama bin Laden och upplät Afghanistan som träningsläger för terrorister. Detta blev basen för många stora terrorattacker, inte minst flygplanskapningarna den 11 september 2001.

Låt oss vara klara över en sak; om världssamfundet nu lämnar Afghanistan överlämnar vi sannolikt landet återigen till mulla Omar och Usama bin Laden. Kvinnor skulle återigen utsättas för det djupaste förtryck. Oliktänkande skulle komma att stenas. Landet skulle återigen bli bas för internationell terrorism.

Unga svenska kvinnor och män tjänstgör i Afghanistan. Den typen av tjänstgöring är självfallet alltid riskfylld. Internationella insatser sker alltid i riskfyllda miljöer, det är ju därför de behövs. Styrkorna är där på mandat av FN:s säkerhetsråd, med stöd från Afghanistans lagligt valda regering. Sverige deltar efter begäran från världssamfundet och efter beslut i Sveriges riksdag.

Men vilken signal sänder man om man drar sig ur? Ska terrorister med våld få stoppa demokratiska val? Ska terroristerna få bestämma? Vänsterpartister och miljöpartister visar än en gång hur oförmögna de skulle vara att ta ansvar i regeringsställning.

Till de unga svenska kvinnor och män som tar risker för egen del i Afghanistan, för att hjälpa människorna i ett av världens mest våldsutsatta och fattigaste länder, har jag ett viktigt budskap:

Ni har vårt stöd!

Lars Leijonborg TACK

juni 11, 2009

Folkpartet Lars 1 LL_engstrom011

Jan Björklund: Vi är skyldiga honom ett stort tack.

Lars Leijonborg är den mest framgångsrike forskningsminister Sverige har haft i modern tid. Han är också en av Sveriges mest rutinerade politiker.

– Jag beklagar att regeringen med Lars avgång mister en av sina mest erfarna ledamöter.

– På forskningssidan vill jag erinra om att forskningsbudgeten har ökat till historiska nivåer under Lars tid som ansvarig. Att Sverige tog hem det stora ESS-projektet har till stor del berott på Lars personliga engagemang. Även som ordförande i Globaliseringsrådet har Lars spelat en stor roll. Den slutrapport som rådet har lagt fram innehåller förslag som under lång tid kommer att stå på den politiska agendan i Sverige.

– Samtidigt tror jag att många kan förstå Lars beslut på ett mänskligt plan. Han har slitit hårt i den svenska toppolitikens centrum sedan 1970-talet. Vi är skyldiga honom ett stort tack.

– En efterträdare på posten som högskole- och forskningsminister kommer att utses runt midsommar.

Korpilombolo visar vägen. Medborgarens list övergår politikernas förstånd.

januari 24, 2009

Energi- och jordbrukspolitik är två av hävd oförnuftiga politikområden. Kombinerade blir det stolligt. Så är det med den s.k. pumplagen. I valet mellan ingen (0) mack i bygden och en (1) mack föredrar riksdagsmajoriteten ingen mack alls.

Men kloka gräsrötter slår tillbaka mot den politiska eliten (exklusive Folkpartiet som inte vill ha någon utvidgad pumplag). Mackägare Roger Bergdahl i Korpilombolo visar vägen. Han vill ha kvar sin mack, liksom dem som bor i samhället. Klurig civil olydad (?) är metoden.

Vanlig ved kan användas för att uppfylla pumplagens krav att små mackägare ska tillhandhålla förnybart bränsle. Att det på landsbygden införskaffas gengasbilar är ju lika troligt som etanoldrivna bilar (se text nedan).

Bakgrund
År 2005 beslöt en riksdagsmajoritet av s+v+mp om ett tvång för bensinmackar att från och med 2006 stegvis tvinga mackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år.

Från den 1 mars 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1000 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar minst 250 000 kr.

De framtvingade investeringarna är för kostsamma för småmackarna. Det fallande bensinpriset minskar nu dessutom raskt efterfrågan på den dyrare etanolen, och gör en investering i etanolpump på landsbygden än mer oekonomisk. Varför göra en närmast säker förlustinvestering i försäljning av en produkt som idag få bilägare efterfrågar – dvs etanol – när man som mackägare istället kan lägga ned? Det är frågan som alla ägare av små mackar nu har att ta ställning till.

Klurig folklig lösning på etanolkravet.

Så här har Roger Bergdahl i Korpilombolo löst dilemmat (citat från Norrländska Socialdemokraten den 23/1

”Mackägaren Roger Bergdahl i Korpilombolo har hittat lösningen på etanolkravet. Han erbjuder kunderna helt enkelt en vedsäck som förnybart bränslealternativ. – En kund har lovat konstruera en gengasbil, säger Bergdahl klurigt.

Genom att montera på ett gengasaggregat — en enkel teknik som allmänt
användes i Sverige under 2a världskriget — kan man köra bil på förgasad ved.

Många små mackägare hade hoppats på att regeringen skulle upphäva det sista steget i pumplagen som innebär att de bensinstationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter motordrivmedel också måste kunna erbjuda minst en typ av förnybart drivmedel. NSD har tidigare berättat om att många mackägare i glesbygden kan komma att tvingas slå igen på grund av detta.

Enligt Svensk Bensinhandel kostar det minst 250 000 kronor att investera i utrustning för att sälja alternativa drivmedel och det har inte de små mackägarna råd med.

Ingen efterfrågan – Dessutom är det ju ingen efterfrågan på dessa produkter, säger Roger Bergdahl som är ende bensinhandlaren i Korpilombolo med omnejd. – I byn bor 500 personer men om man räknar hela närområdet rör det som om 1 000 personer. Närmaste mack förutom min, finns i Pajala fem mil bort. Förutom privatbilisterna finns många entreprenörer i området.

– Bland annat sex skogsmaskinsföretag, men också andra. Dessutom snurrar hemtjänsten med sina bilar, sex stycken som kör 20 mil per dag, säger Roger Bergdahl.  ”Magiska gränsen” Den 1 mars träder det sista steget i i pumplagen i kraft. Och än klarar sig Roger Bergdahl eftersom han ligger just under 1 000 kubikmeter. – Under 2008 sålde jag 835 kubikmeter, men jag har ökat försäljningen under senare år och kan snart komma upp till den magiska gränsen. Han har dock hittat lösningen på problemet:

– Jag kommer tillhandahålla ved som förnybart drivmedel. Det står ingenting i lagen om vilken typ av bränsle det måste vara och jag satsar på gengasdrivna fordon, säger Roger Bergdahl och klurar med ögonen.
Väntar på första gengasbilen. Han anser att kundunderlaget i Korpilombolo för både etanol- och gengasdrivna fordon är minimalt. – Jag väntar på den första gengasbilen.

Bara i Pajala kommun finns nio små stationer, men ingen av dessa säljer över 1000 kubikmeter. – Vi kommer samla alla mackägare till ett möte i Tärendö den 28 januari och dryfta deras problem. Min önskan är att volymen i pumplagen ska höjas till 2000 kubikmeter. Viktigt är också transportfrågan, det vore önskvärt att mackägarna kunde använda samma transportör. Skulle även önska en uppgörelse med bankerna om att kunderna betalar uttagsavgifterna när de tankar med kort, säger Jan-Erik Blomqvist, vd för Pajala Utveckling AB.”

Hejda Mackdöden! Ompröva pumplagen!

oktober 4, 2008

År 2005 beslöt riksdagen om ett tvång för bensinmackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen. Lagen visar sig nu få orimliga konsekvenser och mackdöden brer ut sig framför allt i glesbygd. Tvånget bör omedelbart avskaffas för de minsta mackarna och pumplagen ses över.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år. Från den 1a januari 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1500 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar oftast ca en halv miljon kr.

Lagen är miljöpartiets skapelse, med stöd av socialdemokraterna och vänstern. Den drevs igenom trots massiv kritik från remissinstanserna. Den fortsatta hanteringen ligger i händerna på alliansregeringen.

En viktig invändning var att tvånget leder till en inlåsningseffekt, eftersom etanolpumpar är billigare att installera än pumpar för andra förnybara bränslen. Kostnadsskillnaden leder till en oönskad etanolfokusering på bekostnad av t ex biogas.

Folkpartiet menar att staten bör inta en teknikneutral hållning till vilka drivmedel som på sikt visar sig bäst ur klimatmässig och ekonomisk synpunkt. Den subvention som senare har införts till biogaspumpar gynnar måhända mackar i t ex Skåne och tätorter, men inte glesbygd eftersom man där knappast lokalt kan producera tillräcklig mängd biogas för att en pump ska vara aktuell.

En annan, och allt viktigare invändning mot lagen är att den leder till betydande kostnadsökningar för ägarna till bensinmackarna som i många fall inte kan räkna hem försäljningen av förnybart bränsle. Detta förstärks av stigande räntor på lån till pumpen och svagare efterfrågan från kunderna p g a lågkonjunkturen.

Det kommer allt fler rapporter i media om nedlagda bensinmackar, särskilt i glesbygden. Nedläggningarna blir ett hårt slag mot bygden. Resvägen för att tanka bilen kan bli mycket långa. Nu ska man dock inte vara naiv. Vissa av dessa mackar har säkert även utan pumplagen arbetat med små marginaler och legat på gränsen till att klara sig. Kravet på att investera i en etanolpump för runt en halv miljon kronor, oavsett efterfrågan, riskerar dock att bli sista spiken i kistan för många mindre mackar.

Vid årsskiftet tas nya steg i fel riktning. I januari kommer än fler bensinmackar att omfattas av lagen, vilket skärper utslagningen. När lagen infördes var prognosen att

Ungefär hälften av landets dåvarande bensinmackar skulle komma att beröras av pumplagen när den fullt ut hade genomförts. Men med tanke på utslagningen av mackar under senare tid är detta sätt att resonera nu överspelat. Det är inte andelar eller procent av rikets mackar som är den viktiga aspekten, utan det enkla faktum att antalet mackar på svensk landsbygd som slås ut blir oacceptabelt stort.

Som enda parti ställer folkpartiet två krav:

För att begränsa skadorna på mackverksamheten framför allt på landsbygden bör det sista steget i lagen den 1 januari nästa år stoppas och avskaffas för gott. Det är dessutom nödvändigt att nu genomföra en utvärdering av pumplagens konsekvenser för glesbygden, klimatet och ekonomin.

Carl B Hamilton

Maria Lundqvist-Brömster

Nina Larsson

Erik Ullenhag

”Renkolkraft” genom CCS-teknik

september 14, 2008

Ända sedan Lars Leijonborg första gången hörde talas om idén för några år sedan, har Lars tyckt att den låter mycket intressant: istället för att släppa ut koldioxiden i atmosfären kan man lagra den i underjorden. Och i tisdags fick Lars själv trycka på knappen och sätta igång en sådan process i östra Tyskland, i en liten ort med det egendomliga namnet Schwarze Pumpe. (Mer om namnet nedan!) Där har Vattenfall, som är ett stort energibolag också i Tyskland, byggt en pilotanläggning för avskiljning och lagring av koldioxid. Tekniken kallas CCS (Carbon Capture and Storage).

Det var Vattenfall som bjudit in Lars Leijonborg för att tillsammans med koncernchefen Lars G Josefsson och ett par höga tyska politiker förrätta invigningen. Det var blå himmel och högsommarvärme i Tyskland och det kändes verkligen historiskt. Lars räknade till femton TV-team som bevakade händelsen. I Tyskland, med sitt stora kolberoende, är detta en mycket avgörande fråga.

Än så länge är tekniken dyr. El producerad med ”ren kolkraft” genom CCS-teknik blir dubbelt så dyr som utan CCS. Men förhoppningarna är stora att tekniken ska utvecklas – bland annat genom att 10 – 12 mycket större försöksanläggningar byggs på olika platser i Europa. Den utvecklingen innebär förhoppningsvis att kostnaderna sänks.

Peter Eriksson kritiserade Lars Leijonborg för medverkan och tycker att Lars blir en ”bricka i Vattenfalls smutsiga lobbyarbete”. Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen tror inte heller på CCS. De tycker man ska satsa på förnybar energi istället.

De har fel. Vi måste göra både och. Om vi verkligen tar klimathotet på allvar måste vi satsa stora resurser på att i stor skala introducera CCS-tekniken. Skälet är att det inte är realistiskt att tro att jordens enorma, ofta ganska
lättillgängliga, koltillgångar inte kommer att utnyttjas som energi. Med dagens förbrukning anses tillgångarna räcka i 300 år. Kina inviger ett nytt kolkraftverk i veckan! Ska den energiproduktionen inte fördärva klimatet måste vi hitta ett sätt att ta hand om koldioxiden.

Vi vet inte till hundra procent att det här är realistiskt i stor skala. Mycket forskning och utveckling återstår. Men sannolikheten att det fungerar är rätt hög. Tekniken har i mindre skala använts i årtionden. Inga av de tekniska
problemen förefaller oöverstigliga, enligt experterna.

Peter Eriksson och Svante Axelsson blir mer och mer isolerade. Alltfler miljö- och klimatengagerade människor som sätter sig in i hela bilden kommer till samma slutsats som Lars Leijonborg: CCS är en viktig del av lösningen om än inte ”Lösningen”. Lars såg till exempel att Nicholas Stern – mannen bakom den uppmärksammade Stern-rapporten – anser att CCS är nödvändigt.

Lars Leijonborg intervjuades i SVT innan han åkte och tycker att han fick fram mina synpunkter på ett bra sätt. Däremot vinklades nyheten helt snett av SVT:s redaktioner, t ex text-TV, som under hela dagen fick det till att Lars Leijonborg vill bygga kolkraftverk i Sverige. Varför skulle han vilja det? Sverige har ju vattenkraft och kärnkraft men också en del ”alternativa” källor, som vindkraft. Däremot ska vi vara med och utveckla CCS-tekniken. Sverige har ju knappt några fossilkraftverk längre, men vi har tunga industrier som släpper ut massor av koldioxid, till exempel SSAB i Oxelösund. Vid en sådan anläggning skulle CCS kunna få bort koldioxidutsläppen.

Ja, till sist, det där konstiga namnet på byn. Det syftar inte på att man ska pumpa bort koldioxid. Det kommer från 30-åriga krigets dagar. Att måla brunnarna och pumparna svarta var ett sätt att visa vägfarare att pesten fanns i byn. Just i den här byn hade man ingen pest, men man målade pumparna svarta i alla fall för att lura de svenska trupperna att inte inta och skövla byn. Listen lyckades. Svenskarna tog en lång omväg och efter det började byn kallas Schwarze Pumpe. Men nu får namnet en ny innebörd: Svenskarna har kommit igen och pumpar ner koldioxiden i underjorden!

Skolans utmaningar är på riktigt

augusti 26, 2008

Hur fungerar svensk skola? I helgen har radioprogrammet ”Kris i skolan?” tagit upp denna fråga och påstått att jag överdriver problemen med sjunkande resultat och bristande ordning.

Låt mig formulera och besvara två frågor som är central i denna debatt.

1. Sjunker kunskapsresultaten i den svenska skolan?

Svaret är ja enligt flera internationella undersökninger. Några exempel: Svenska elevers resultat i matematik och naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 0ch 2003 av alla jämförda länder. (Timss2003) Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995. (Timss2003) De svenska resultaten i matematik och naturvetenskap var medelmåttiga och svenska elever presterade betydligt sämre än finska elever. (PISA 2003) Senare har också undersökningen PIRLS 2006 presenterats. Den visar en tydlig negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga, även om resultaten fortfarande är goda.

Skolverkets senaste lägesbedömning (2007) formulerar det så här: ”Under senare år har Sverige tappat position jämfört med andra länder. Det finns tydliga indikationer på försämrade elevresultat, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap och på en ökad variation i resultat mellan skolor.”

2. Har den svenska skolan problem med stök och oordning?

Svaret kan inte heller på denna fråga bli något annat än ja. Några exempel: Störningar i klassrummen är vanligast i Sverige och Slovakien av 20 undersökta länder. (Timms 2003, enkät till rektore) Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder.

Varannan lärare, 49 procent, anger att de ibland eller på varje lektion upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. Motsvarande bedömning från eleverna är 66 procent. (Skolverket, Lusten och möjligheten, fördjupad studie av NU03) Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna. Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter det att lektionen har börjat. (Skolverkets lägesbedömning 2007)

den sammantagna bilden av den statistik som finns om den svenska skolan i ett internationellt perspetiv är alltför tydlig. Att blunda för de här resultaten vore tjänstefel.

Samtidigt ska det sägas att det finns mycket som fungerar bra i den svenska skolan. Jag brukar ofta lyfta lätatnas engagemang som en viktig faktor bakom att så många elever klarar sig dagens skola.

En tredje fråga vi måste ställa oss efter att ha lyssnat på rarioprogrammet är om det duger att svenska femtoåringar är medelmåttiga i ett internationellt perspetiv? Mitt Svar är NEJ, Sverige ska vara av världens ledande kunskapsnationer. Min ambition är och förbli att Sverige ska toppa kunskapsmätningarna, inte slåss om femtondeplatsen.

Med vänligar hälsningar

Jan Björklund Utbildningsminster

Katri Linna som ny DO…

augusti 2, 2008

Mitt i sommaren presenterade jag och mitt  departement två glada nyheter. justitieminister Beatrice Ask och jag presenterade regeringens nya handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål den 16 juli.

Katri Linna som ny DO

Dagen därpå offentliggjorde jag beslutet att anställa Katri Linna som ny DO och chef för den nya diskrimineringsmyndighet som startar 1 januari 2009.

210 miljoner satsas på arbete mot prostitution och människohandel Prostitution och människohandel är att allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen och för utsattas möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Det är oacceptabelt att människor, oftast kvinnor och bran, rekryteras i syfte att utnyttjas. Nu tar vi ett viktigt steg i kampen mot denna handel genom planen där 210 miljoner satsas på 36 åtgärder för perioden 2008-2010.

Vi satsar på ökade insatser för skydd och stöd till utsatta Vi fokuserar på den enskilda individens behov genom insatser med skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare och ökad nationell och internationell samverkan och ökade kunskaper.

Läs handlingsplanen

Vi inför en kännbar diskrimineringsersättning eftersom det ska kosta att diskriminera Två nya diskrimineringsgrunder införs: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi inför en kännbar diskrimineringsersättning eftersom det ska kosta att diskriminera och vidgar skyddet till fler samhällsområden. Våren 2008 antog riksdagen regeringens förslag till ny sammanhållen diskrimineringslag. Sju lagar ersätts 1 januari 2009 av en enda.

Katri Linna blir en viktig person i denna process eftersom hon ska bygga den nya myndigheten, Do, som ersätter ”gamla” DO, HomO,HO,och JämO. Hon blir också dess första diskrimineringsombudsman. Linna är jurist och ombudsman mot etnisk diskriminering sdan 2005. Den nya myndigheten kommer att ha stor nytta av hennes breda erfarenhet. Jag uppskattar särskilt hennes förmåga att kommunicera rättighetsfrågor.

Fortsatt skön och vilsam sommar Önskar Nyamko Sabuni

Jämställdhet i skolan- Vi satsar 110 miljoner…

juni 12, 2008

Alliansregeringen har lagt fram en ambitiös reformagenda för det svenska utbildningsväsendet. På punkt efter punkt gör vi upp med den socialdemokratiska flumskolan. Det handlar om tidigare betyg, enläsa-skriva-räkna-satsning, obligatoriska skriftliga omdömen, den största satsningen på lärarfortbildning någonsin, nationella prov i trean och en ny lärarutbildning.

Det är nu dags att ta ytterligare steg mot en skola där alla blir sedda och alla kan utvecklas så långt det går. Regeringen har idag fattat beslut om att under de kommande tre åren genomföra den största enskilda satsningen på jämställdhet i skolan någonsin. I grunden är jämställdhetsproblemen i skolan en del av ett större och komplext samhällsproblem. Det handlar om könsroller som skapas. befästs och utvecklas också i det kringliggande samhället. Flickorna förväntas vara duktiga och hjälpa till, samtidigt som pojkarna tillåts vara stökiga.

Enligt vår mening har debatten om jämställdhet i skolan ofta spårat ur. Den har handlat om att det är ett stort misslyckande om inte alla utbildningar fylls exakt 50-50 mellan flickor och pojkar. Jämställdhet för oss är något annat. Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Skolan kan inte lösa alla samhällets problem, men ambitionen måste ändå vara att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt, utan att hämmas av könsroller.

En påtagligt problem är att svensk skola har störst problem i världen med grovt och kränkande språkbruk. Det är ett jämställdhetsproblem och en utmaning för skolväsendet. Hur ska vi kunna locka våra mest begåvade ungdomar till lärayrket om risken är stor att få grova könsord kastade efter sig i korridoren?

Vuxenvärlden måste våga säga ifrån. Vi skapar inte Europas bästa skola med världens stökigaste klassrum. Skolan ska vara en trygg arbetsplats, fri från våld, hot och trakasserier. Det låter kanske självklart, men är inte okontroversiellt. Några menar att tydliga regler skapar ”konformism” och ”passivitet”. De säger att eleverna hindras från att tänka fritt och utvecklas demokratiskt. Men frihet kan inte handla om att några stökiga grabbar tillåts härja fritt och skrika invektiv i öronen på sina klasskamrater. I ett tryggt klassrum vågar alla prata och där kan alla utvecklas.

En annan utmaning är att bryta den antipluggkultur som skapats bland svenska pojkar. Det anses inte vara häftigt att klara proven och få bra betyg, någonting som märks i utbildningsresultaten. Flickorna har högre snittbetyg och fler läser vidare på högskolan.

Internationellt sett följer utbildningsresultaten ett tydligt könsmönster: flickor är bra på att läsa, pojkar är bra på att räkna. För några veckor sedan hade den ansedda brittiska tidsskriften The Economist ett temanummer om utbildning och kön. Sverige framhölls som ett föregågnsland, eftersom det nästan är jämnt mellan könen i matematik. Vid en närmare granskning av tidskriftens undersökning framträder dock en annan bild. Av fyrtio jämförda länder hamnar Sverige först på 17:e plats i matematikresultat. Skälet till att svenska flickor och pojkar presterar på samma nivå i matematik är i grunden att svenska pojkar underpresterar kraftigt – inte att de svenska flickorna ovanligt duktiga.

Jämlika resultat är bra, men målet kan inte vara att alla ska lära sig lika lite. Tvärtom måste vi lyfta flickornas i matematik till samma höga nivå som pojkarna en gång hade. Och vi måste få pojkarna att överhuvudtaget prestera bättre i skolan.

Samtidigt som pojkarna underpresterar finns det många flickor som mår dåligt. De upplever en brist på tid för skolarbetet, ofta i kombination med krav från föräldrar och många fritidsaktiviteter. ”Duktiga flickor” brukar vi kalla alla dessa tjejer. De presterar alltid i topp. men känner sig aldrig nöjda. Och stressen har ett pris. Den psykiska ohälsan har ökat generellt bland unga under senare år och tjejerna är särskilt drabbade.

Att bryta könsmönster handlar också om att ge flickorna större utrymme i skolan, att få dem att ta för sig och synas på lektionerna. Det behövs också fler män i skolan, alltså manliga lärare som kan verka som föredömen för pojkarne. För att komma till rätta med problemen krävs en lång rad åtgärder. Regeringen inleder därför den största enskilda satsningen någonsin på jämställdhet i skolan. Total anslår vi 110 miljoner kroner under tre år.

En stor del av pengarna ska gå till fortbildningsinsatser för lärarna. Redan 2006 presenterade regerinhgen lärarlyftet, den största lärarfortbildningssatsningen någonsin. Med den nya satsningen ska lärarna också få fortbildning för att motverka traditionella könsroller. En särskild satsning görs för att motverka och bekämpa hedersvåld och förtryck. Sex- och samlevnadsundervisningen ska stärkas.

Regeringen kommer att tillsätta en ny kunskapsdelegation för jämställdhet i skolan. Delegationen ska analysera problemen och komma med förslag på lösningar och vidare studier. För att motverka den ökande psykiska ohälsan bland eleverna ska Myndigheten för skolutveckling få i uppdrag att stödja skolhälsovården.

Högskoleverket ska få i uppdrag att granska och motverka snedrekryteringen till lärarutbildningen . Det är en del av den stora omläggningen av lärarutbildningen som regeringen redan har aviserrat, där bland annat tydligare ingångar mot olika typer av lärarroller, till exempel förskollärare, skapas. Sedan hösten 2007 har lärarna fått ökade befogenheter för att komma tillrätta med ordningsproblemen i skolan. Det är exempelvis tillåtet att flytta mobbare, beslagta mobiltelefoner och stänga av elever under en kortare period. I den kommande skollagen ska dessa befogenheter ytterligare stärkas.

Med tidigare och tydligare utvärdering blir det också lättare att upptäcka elever som inte hänger med i undervisningen. Det är ofta just dessa elever som blir stökiga och utagerande. Steg för steg skapar Alliansregeringen en skola där varje barns potential tas tillvara.

Jan Björklund Utbildningsminister

Nyamko Sabuni Jämställdhetsminister

Sarkozys OS-bojkott…

april 6, 2008

President Sarkozys tal om bojkott av OS-invigningen är hyckleri i den högre skolan. Nicholas Sarkozy antyder att Frankrike kan komma att bojkotta invigningen av OS i beijing som en reaktion mot övergreppen och morden på oskyldiga bland annat i Tibet.

Detta är hyckleri. Hade Frankrike fått sin vilja igenom år 2005 hade det kunnat vara franska vapen som används för att upprätthålla förtrycket i Tibet och kväsa oliktänkande där och på andra håll i Kina säger Carl B hamilton.

Då pressade Frankrike månad efter månad andra EU-länder för att EU skulle häva sitt mångåriga embargo på (förbud mot) export av vapen till Kina. För att understryka sin hållning samövade dessutom den franska flottan med den kinesiska. Frankrikes krav understöddes inom EU av bl.a Gerhard Schröder, tysklands dåvarande socialdemokratiske regeringschef.

I Sverige var det framföralt folkpartiet som drev en enveten linje för att i EU stoppa Frakrikes önskan om att exportera mer vapen till Kina. Vi fick också en majoritet i riksdagens EU-nämnd att motsätta sig Frankrike och Tysklands önskan om att EU skulle häva förbudet att exportera vapen till Kina.

Sverige blev faktiskt under en tid tämligen ensamt i sitt motstånd, tillsammans med Nederländerna ett hela tiden vacklande Storbritannien. Detta var var för folkpartiet ” our finest hour”, för att citera Winston Churchill, i denna fråga eftersom vi så småningom fick framgång konstatrer Carl B Hamilton.

I Sverige vacklade Göran Perssons socialdemokrater under trycket av bl.a. Ericsson, och fick i slutskedet genom ett kuppartat beteende moderaterna att svänga och Sverige accepterade att Eu skulle lyfta vapenembargot på Kina.

Men strax efter blev frågan överspelad. Efter ett drygt år blev nämligen diskussionen i Europa och en växande kritik i USA:s kongress om bristen på mänskliga rättigheter i Kina och Frankrikes och Tysklands hållningslösa agerande alltför pinsam även för de kinesiske ledarna. Kina släppte frågan om vapenembargot i november 2005 inför då stundande kinesiska statsbesök i flera EU.länder.

Lärdomen är, för det första, att fransmän är hållningslösa och politiskt flexibla när det gäller Kina, mänskliga rättigheter och affärer. För det andra, att motstånd och protester mot Kina faktiskt kan löna sig, att det går att påverka Kinas ledare, och att andras protester mot bristen på mänskliga rättigheter kan vara så besvärande för dem att de ändrar sig avsluter Carl B Hamilton

Invandrarflickor har rätt till…

mars 6, 2008

muslim-8054.jpg

Globaliseringen är fantastisk. Människor kan röra sig över gränser som aldrig förr. Sverige har alltid berikats av människor som kommit hit från andra länder. Vi gör det idag också. Från liberalt håll hoppas vi på öppnare regler för människor från andra länder att arbeta och försörja sig i Sverige, och därigenom bidra till att bygga upp mer välstånd i vårt land.

Men migrationen ställer oss också inför nya utmaningar. Många invandrare har svårt att komma in i sverige, att bli integrerade. Felaktiga politiska beslut och attityder, inte minst en socialdemokratisk mentalitet av omhändertagande, har försvårat integrationen.

Några av de svårare och mest kontroversiella utmaningarne handlar i realiteten om kulturkonflikter. Hur agerar vi när toleransen och det mångkulturella samhället kommer i konflikt med tillexempel individens frihet och en jämställd och modern kvinnosyn? Det är uppenbart att den typen av målkonflikter uppstår. når vi har en relativt omfattande invandring från samhällen och regioner med mycket partriarkal social och kulturell struktur.

I Sverige blir det ofta mycket kontroversiellt och emotionellt att ifrågasätta sedvänjor eller kulturella mönster hos vissa invandrargrupper. Ett öppnare och mer avspänt samtalsklimat om toleransens gränser är nödvändigt för att kunna utveckla ett pluralistiskt samhälle.

Vår tro på det toleranta samhäller får aldrig medföra att vi blundar när kvinnor drabbas av övergrepp, eller förvägras rättigheter, under åberopande att det skulle vara del av en kultur eller religion.

Folkpartiers partiråd samlas i oktober för att ta ställning till förslag om förnyelse av svensk integrationspolitik. Rapporten som då ska behandlas kommer att ha en tyngdpunkt på frågor som rör tolerans och värderingar, kanske de svåraste integrationspolitiska frågeställningarna. Inför partirådet i höst skickas det nu under våren ut ett samråd i folkpartiet med förslag och diskussionspunkter. Ett av förslagen offentliggörs idag.

I skolan grundläggs många va de värderingar vi vill ska vara rådande i vårt land. Plikten att gå i grundskolan är viktig för ett samhälle där alla ges lika möjligheter.

Enligt den skollag som nu gäller finns möjlighet till befrielse från obligatorisk undervisning om så kallade ”särskilda omständigheter” föreligger. Bakgrunden till denna bestämmelse är historisk. Fram till 1969 undervisades i ämnet ”kristendomskunskap” i svensk skola. Ämnet hade närmast en konfessionell inriktning och då ansågs det rimligt att kunna befria elever från denna undervisning, om föräldrarna bekände sig till en annan kristendomsämnet ersattes av det mer allsidiga ämnet religionskunskap.

Riksdagen behandlade frågan om befrielse från undervisning 1996. Nu skulle det inte längre handla om att slippa kristendomsundervisning, den var ju redan avskaffad. Nu skulle befrielse kunna ska ” på grund av särskilda omständigheter”.

Skolminister Ylva Johansson (s) återger i sin proposition motiven så här; ” Befrielsen kan också motiveras av att inslaget upplevs som utmanande mot bakgrund av elevens speciella inställning och hemniljö”. I det övriga resonemanget i propostionen uttalas en avgränsning, möjlogheten till befrielse ska ”tillämpas endast undantagsvis”.

I doktoravhandlingen ”Utbilning på (o)lika villkor”, av Sara Högdin (2007), analyseras hur denna möjlighet till befrielse från undervisningen faktiskt används. Om vi vill ha en skola och ett samhäll präglade av lika möjligheter och jämställdhet mellan kvinnor och män är reslutaren nedslående.

27 procent, mer än var fjärde utlandsfödd flicka får inte delta i undervisningen i idrott, simning eller sexualkunskap, alternativt inte vara med på klassresor eller studiebesök. Det ämne som flest utlandsfödda flickor hindras från att delta i är sex- och samlevnads- undervisningen. Här stoppas 18 procent, nästan var femte utlandsfödd flicka.

Högdins avhandling visar dessutom att det finns en stor skillnad mellan olika invandrargrupper. Flickor med sitt ursprung i Mellanöstern befrias ungefär fem gånger så ofta som invandrarflickor födda i Syd- eller Östeuropa. Samma undersökning visar också att befrielse är vanligare om föräldrarne har en låg utbildningensnivå. Inte så förvånande är också att graden av befrielse är högre om föräldrarna har en stark religiös övertygelse.

Det är orimligt att den regel om befrielse från obligatorisk undervisning som var tänkt att användas i undantagsfall innebär att över var fjärde utlandsfödd flicka inte deltar i viktiga undervisningsmoment i skolan.

Det finns självfaller en målkonflikt mellan å ene sidan föräldrarnas rätt att bestämma över uppfostran av sina barn och å andra sidan barnens rätt till en allsidig undervisning. Enligt internationella konventioner har familjen rättigheter att låta barnen gå i skoloar som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska övertygelse. I Sverige har denna rättighet tillgodosett genom möjligheten att välja en friskola med konfessionell inriktning. Regeringen aviserade i höstas en tydligare lagreglering på det området. Till exempel ska konfessionella inslag få förekomma i sådana skolar, men endast utanför obligatorisk lektionstid. själva undervisningen får inte påverkas eller förändras av det skälet att en friskola har en konfessionell inriktning.

Antag att en friskola med muslimsk inriktning i sin ansökan om tillstånd skulle redovisa en avsikt att flickor inte skulle få idrotts- och simundervisning eller att inga elever skulle få sex- och samlevnadsundervisning. ansökan skulle omedelbart avslås. Kritiken mot denna friskolas koncept skulle bli högljudd. Frågan som då måste ställas är: hur kan vi acceptera att en stor grupp elever i den kommunala skolan befrias från just dessa inslag i undervisningen?

Lärare och rektorer får idag hantera önskemål från föräldrar att eleverna ska befrias från olika undervisningsmoment. Föräldrarnas motiv är ofta kulturella eller religiösa. Åven en rektor som i den situationen vill säga nej med hänvisning till att befrielse bara ska användas undantagsvis, känner sig sannolikt pressad att tillmötesgå föräldrarna på grund av den paragraf om befrielse som finns i skollagen. Ett borttagande av paragrafen skulle sannolikt underlätta för många skolledare som blir pressade i denna situation.

I grunden är vår utgångspunkt rätt enkel. Läropplanen för den obligatoriska grundskolan har inte tillkomit av en slump. Alla elever har rätt till den undervisning som föreskrivs i läroplanen. Att föräldrarne inte delar uppfattningen om vad eleverna ska lära sig innebär inte att de ska kunna förvägra eleverna denna undervisning. Det är därför skolplikten är lagreglerad.

Även invandrarflickor har rätt att lära sig att simma, att få delta i idrott och at få ta del av sex- och samlevnadsundervisningen. För flera av dessa flickor kan skolans samlevnadsundervisning i själva verket vara en plats att få diskutera frågor om jämställdhet, som inte annars diskuteras i hemmet.

I folkpartiet integrationssamråd föreslår vi en förändring av svensk lagstiftning. Rätten till befrielse från olika undervisinslag på grund av elevens inställning och hemmiljö, religiösa och kulturella skäl, avskaffas helt. Det måste vara tydligt att alla elever, även invandrarflickor, har rätt att lära sig att simma delta i idrottlektioner och tillgodogöra sig sex- och samlevnadsundervisningen.

Jan Björklund  Partiledare folkpartiet

Nyamko Sabuni Ordförande folkpartiets integrationsgrupp

Erik Ullenhag Partisekreterare