Perverst–Men bensinpriset stiger inte bara på…

Der är inte bilen som skall beskattas utan CO2-utsläppen från densamma. En prisstegring på utsläppen driver fram mera utsläppssnåla bilar, och det är en bra, ansavrsfullt och ofrånkomlig effekt av stigande bensinpris. Bilägaren som låter bilen stå i garaget och har bilen enbart för alla eventualiteters skull, ska ha lätt beskattning.

Vi gillar att man sätter pris på utsläppen genom t ex CO2-skatt, men vill inte höja det totala skattetrycket när CO2-skatten höjs. Stigande bensin/CO2-skatter ska balanseras med lägre skatter på annat håll i ekonomin, dvs. lägre skatt på hushäll och företag säger Carl B Hamilton.

Men bensinpriset stiger inte bara på grund av skatter och avgifter. mycket snart stiger antagligen bensinen ytterligare när dollarn börjar återvinna i värde, sannolikt om 1-2 år beroende på amerikanska exportens och bytesbalansens förändring. Denna dollardrivna (appreciering) prisstegring i svenska kronor ska man som konsument ta med i beräkningen när man funderat över bilköp och resvanor.

Världsmarknadspriser och USD-kursändring är inget som skatter ska kompensera för. Det vore Munschausenpolitik – lika litet som man kan lyfta sig själv i håret kan man kompensera sig själv för att ha blivit fattigare.

12 år till 2020 är en lång tid. Det är nödvändigt och inte oöverstigligt att successivt ersätta dagens bilpark med elbilar, bensinsnålare bilar, och som komplement även biodrivna bilar.

Det är ingen rättvisa i att olika sektorer skall minska sina utsläpp lika mycket. Tvärtom. Det vore perverst om alla statistiska aggregat minskade CO2 med lika många procent konstatrer Carl B hamilton.

Nådatid och klimatpolitik med automatik.

Kort sikt: Råoljepriset har fördubblats på bara några år från 50 till drygt 100 USD/fat. Vi i Sverige och EU har dock fått en nadatid. Höjningen har nämligen kraftigt dämpats av att USD samtidigt fallit i värde med en tredjedel, från 9 kr till 6 kr per USD. när dollarn studsar tillbaka om 1-2 år kan bensinpriset snabbt gå upp kraftigt, helt oberoende av klimatapekten. Klimatpolitiken sköts alltså delvis automatiskt av olje- och valutamarknaderna de närmaste åren.

Stimulerar elbilen.

Lång sikt: Tolv år – till 2020 – ären lång tid i dessa sammanhang. Ett högt bensinpris gör nytta genom att el-bilen och elhybridbilen blir allmera lönsam att utveckla och att inneha. Den är CO2-fri så länge som elens basutbud kommer från vatten- eller kärnkraft (med vindkraft som komplement). Även biodrivmedel (från skogens cellulosa och från tropikernas rörsocker) blir lönsamt, men kräver en utbyggd infrastruktur med mackar o dyl. Som är betydligt dyrare och svårare att ordna till, än mer el från elnätet, som redan finns.

Perverst

Det finns en pervers föreställning om ”rättvisa” i klimatdebatten, nämligen att alla sektorer och aktiviteter skall bidra med lika stora minskningar (-20% i detta fall). men människors och företags betalningsvilja för minskade CO2-utsläppen varierar kraftigt mellan sektorer, och de ekonomiska och tekniska förutsättningarna kan också vara helt olika. Transportsektorn kommer därför att minska sina utsläpp måttligt, om alls, och större minskningar kommer att få ske från industri, uppvärmning av fastigheter, jordbrukets djurhållning och markbearbetning, och åstaganden för Sverige (investeringar) som görs i andra länder för att där åstadkomma lägre utsläpp säger Carl B Hamilton.

Annonser

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: