Öppet brev till svenskarna i Afghanistand: Ni har vårt stöd!

augusti 14, 2009
Taliban-women
 
Nästa vecka är det presidentval i Afghanistan. Medborgarna i detta sargade land ska i demokratiska former få välja sin främste ledare. Detta hade inte skett utan den militära närvaron från omvärlden, däribland svenskar, som finns i landet.

Ledande svenska vänsterpolitiker kräver att Sverige ska lämna Afghanistan. Därför är det viktigt att upplysa om varför svenska styrkor finns i Afghanistan.

Talibanerna styrde Afghanistan under det sena 90-talet. Flickor förbjöds att gå i skola. De som ändå ville göra det fick frätande syra kastat i ansiktet, så att de blev vanställda för livet.

Talibanledaren mulla Omar lierade sig med Al Qaida-ledaren Usama bin Laden och upplät Afghanistan som träningsläger för terrorister. Detta blev basen för många stora terrorattacker, inte minst flygplanskapningarna den 11 september 2001.

Låt oss vara klara över en sak; om världssamfundet nu lämnar Afghanistan överlämnar vi sannolikt landet återigen till mulla Omar och Usama bin Laden. Kvinnor skulle återigen utsättas för det djupaste förtryck. Oliktänkande skulle komma att stenas. Landet skulle återigen bli bas för internationell terrorism.

Unga svenska kvinnor och män tjänstgör i Afghanistan. Den typen av tjänstgöring är självfallet alltid riskfylld. Internationella insatser sker alltid i riskfyllda miljöer, det är ju därför de behövs. Styrkorna är där på mandat av FN:s säkerhetsråd, med stöd från Afghanistans lagligt valda regering. Sverige deltar efter begäran från världssamfundet och efter beslut i Sveriges riksdag.

Men vilken signal sänder man om man drar sig ur? Ska terrorister med våld få stoppa demokratiska val? Ska terroristerna få bestämma? Vänsterpartister och miljöpartister visar än en gång hur oförmögna de skulle vara att ta ansvar i regeringsställning.

Till de unga svenska kvinnor och män som tar risker för egen del i Afghanistan, för att hjälpa människorna i ett av världens mest våldsutsatta och fattigaste länder, har jag ett viktigt budskap:

Ni har vårt stöd!

Lars Leijonborg TACK

juni 11, 2009

Folkpartet Lars 1 LL_engstrom011

Jan Björklund: Vi är skyldiga honom ett stort tack.

Lars Leijonborg är den mest framgångsrike forskningsminister Sverige har haft i modern tid. Han är också en av Sveriges mest rutinerade politiker.

– Jag beklagar att regeringen med Lars avgång mister en av sina mest erfarna ledamöter.

– På forskningssidan vill jag erinra om att forskningsbudgeten har ökat till historiska nivåer under Lars tid som ansvarig. Att Sverige tog hem det stora ESS-projektet har till stor del berott på Lars personliga engagemang. Även som ordförande i Globaliseringsrådet har Lars spelat en stor roll. Den slutrapport som rådet har lagt fram innehåller förslag som under lång tid kommer att stå på den politiska agendan i Sverige.

– Samtidigt tror jag att många kan förstå Lars beslut på ett mänskligt plan. Han har slitit hårt i den svenska toppolitikens centrum sedan 1970-talet. Vi är skyldiga honom ett stort tack.

– En efterträdare på posten som högskole- och forskningsminister kommer att utses runt midsommar.

Euron: Det är dags för euron

maj 25, 2009

Penge EMU 123pict 20081118PHT4229047 % säger ja till euron, 44 nej. Detta enligt en opinionsmätning
från Novus som publiceras i DN idag. Folkpartiet har beställt mätningen.

Sverige borde gå över till euron så snart som möjligt. Jag tycker
att beslutet om euron borde ha ingått i folkomröstningen redan 1994, precis som i Finland. Är man med i en förening så bör man vara det fullt ut. Att vara med i supporterklubben, betala avgiften utan att få riktigt inflytande, kan fungera i fotbollsklubben men är dåligt om man ska styra Europa.

Att Folkpartiet driver euro-frågan har inget att göra med opinionsmätningar.Sedan jag blev partiledare 2007 har vi fört
fram åsikten att Sverige på nytt bör ta ställning till euron. Vi tar
upp frågan regelbundet, antingen det är EU-val eller inte.

Den gemensamma valutan har nu fungerat i 10 år. Den har fungerat väl. I höstas under den akuta finanskrisen samlades euro-länderna
och fattade flera kraftfulla och viktiga beslut som dämpade det
akuta krisförloppet.

Professor Harry Flam har visat att Sverige kan ha förlorat 100
miljarder i exportintäkter varje år på att stå utanför euron. Det är säkrare att handla med länder som har samma valuta som en själv,
då behöver man inte riskera att förlora när valutans värde förändras.

En del påpekar att vi tjänar på att kronans värde nu sjunker. Detta
är ett extremt kortsiktigt perspektiv. Det går inte att devalvera
sig till välstånd. Lars Ohly varnar – obefogat – för lönedumpning på grund av utstationeringsdirektivet. Samtidigt hyllar han den lönedumpning som är följden av att vi står utanför euron.

För faktum är att Sverige lönedumpar just nu. Var och en får visserligen lika mycket kronor i lönekuvertet som tidigare. Men
dessa kronor är plötsligt mindre värda. De som nu hävdar att detta
är en klok politik borde öppet säga att de förespråkar lönedumpning. Om man tycker så bör man naturligtvis fortsätta att
stå utanför euron och sträva mot att Sverige blir ett låglöneland. Mycket export, men en allt fattigare inhemsk befolkning. Det går
inte att devalvera sig till välstånd.

Till sist; euron stärker sammanhållningen i Europa. Det är ytterst
detta som är syftet med hela det europeiska samarbetet. Länder
med samma valuta knyts allt tätare till varandra. Detta är inte en process vi liberaler räds, utan tvärtom en process som vi välkomnar. Den europeiska unionens historiska bakgrund är att människor och nationer i vår världsdel inte klarat av att samarbeta,
med djupa tragedier som följd. Nu bygger vi framtidens Europa.
Euron är en viktig kugge i det maskineriet.

Det är dags för euron.

Liberala hälsningar,
Jan Björklund

Varför är en IF Metallare mindre värd…

april 25, 2009

metal-worker
Den rödgröna jobbsatsningen och dagens Arbetskraftsundersökning
från SCB lagda vid sidan av varandra:

Byggnads särintresse styr den röd-gröna jobbsatsningen.

Oppositionen satsar lånade jobbmiljarder i byggsektorn, trots att
det stora tappet av jobb är i tillverkningsindustrin
(särskilt exportindustrin). Det kan man läsa i dagens
Arbetskraftsundersökning (AKU). Sifferuppgifter där visar att
antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin minskat med 53 000 och i
byggindustrin med 23 000 personer jämfört med mars månad 2008.
Så varför denna diskriminerande obalans i oppositionens
jobbinsatserna? Varför är en IF Metallare mindre värd att satsa på
än en byggnadsarbetare?

Inriktningen av oppositionens satsningar i jobbpolitiken bestäms av
tydligen mer av Byggnads miljonbidrag till socialdemokraternas
valrörelser än av arbetsmarknadsläget. Trots att sysselsättningen
enligt AKU faller mer än dubbelt så mycket i tillverkningsindustrin
som byggsektorn satsar oppositionen sex mdr kr i extra stöd till
just byggsektorn.

Byggnads är fackförbundet som ger mest centralt och lokalt i bidrag
till socialdemokraternas valrörelser. Miljö- och Vänsterpartiet får
däremot inget stöd av LO-facken till sina valrörelser.

Skåpmat.

Dagens rödgröna förslag är på lika många (sex) miljarder kronor
2009 som det förslag som socialdemokraterna ensamma lade fram
i februari 2009. Skillnaden är att åtgärden är förlängd till flera år och
att användningsområdet för pengarna utvidgats till energisparande i
flerfamiljshus och ”klimatbonus” för småhus och villor.

Carl b Hamilton

Folkpartiets Liberala Riksmöte i Linköping

mars 12, 2009

Korpilombolo visar vägen. Medborgarens list övergår politikernas förstånd.

januari 24, 2009

Energi- och jordbrukspolitik är två av hävd oförnuftiga politikområden. Kombinerade blir det stolligt. Så är det med den s.k. pumplagen. I valet mellan ingen (0) mack i bygden och en (1) mack föredrar riksdagsmajoriteten ingen mack alls.

Men kloka gräsrötter slår tillbaka mot den politiska eliten (exklusive Folkpartiet som inte vill ha någon utvidgad pumplag). Mackägare Roger Bergdahl i Korpilombolo visar vägen. Han vill ha kvar sin mack, liksom dem som bor i samhället. Klurig civil olydad (?) är metoden.

Vanlig ved kan användas för att uppfylla pumplagens krav att små mackägare ska tillhandhålla förnybart bränsle. Att det på landsbygden införskaffas gengasbilar är ju lika troligt som etanoldrivna bilar (se text nedan).

Bakgrund
År 2005 beslöt en riksdagsmajoritet av s+v+mp om ett tvång för bensinmackar att från och med 2006 stegvis tvinga mackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år.

Från den 1 mars 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1000 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar minst 250 000 kr.

De framtvingade investeringarna är för kostsamma för småmackarna. Det fallande bensinpriset minskar nu dessutom raskt efterfrågan på den dyrare etanolen, och gör en investering i etanolpump på landsbygden än mer oekonomisk. Varför göra en närmast säker förlustinvestering i försäljning av en produkt som idag få bilägare efterfrågar – dvs etanol – när man som mackägare istället kan lägga ned? Det är frågan som alla ägare av små mackar nu har att ta ställning till.

Klurig folklig lösning på etanolkravet.

Så här har Roger Bergdahl i Korpilombolo löst dilemmat (citat från Norrländska Socialdemokraten den 23/1

”Mackägaren Roger Bergdahl i Korpilombolo har hittat lösningen på etanolkravet. Han erbjuder kunderna helt enkelt en vedsäck som förnybart bränslealternativ. – En kund har lovat konstruera en gengasbil, säger Bergdahl klurigt.

Genom att montera på ett gengasaggregat — en enkel teknik som allmänt
användes i Sverige under 2a världskriget — kan man köra bil på förgasad ved.

Många små mackägare hade hoppats på att regeringen skulle upphäva det sista steget i pumplagen som innebär att de bensinstationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter motordrivmedel också måste kunna erbjuda minst en typ av förnybart drivmedel. NSD har tidigare berättat om att många mackägare i glesbygden kan komma att tvingas slå igen på grund av detta.

Enligt Svensk Bensinhandel kostar det minst 250 000 kronor att investera i utrustning för att sälja alternativa drivmedel och det har inte de små mackägarna råd med.

Ingen efterfrågan – Dessutom är det ju ingen efterfrågan på dessa produkter, säger Roger Bergdahl som är ende bensinhandlaren i Korpilombolo med omnejd. – I byn bor 500 personer men om man räknar hela närområdet rör det som om 1 000 personer. Närmaste mack förutom min, finns i Pajala fem mil bort. Förutom privatbilisterna finns många entreprenörer i området.

– Bland annat sex skogsmaskinsföretag, men också andra. Dessutom snurrar hemtjänsten med sina bilar, sex stycken som kör 20 mil per dag, säger Roger Bergdahl.  ”Magiska gränsen” Den 1 mars träder det sista steget i i pumplagen i kraft. Och än klarar sig Roger Bergdahl eftersom han ligger just under 1 000 kubikmeter. – Under 2008 sålde jag 835 kubikmeter, men jag har ökat försäljningen under senare år och kan snart komma upp till den magiska gränsen. Han har dock hittat lösningen på problemet:

– Jag kommer tillhandahålla ved som förnybart drivmedel. Det står ingenting i lagen om vilken typ av bränsle det måste vara och jag satsar på gengasdrivna fordon, säger Roger Bergdahl och klurar med ögonen.
Väntar på första gengasbilen. Han anser att kundunderlaget i Korpilombolo för både etanol- och gengasdrivna fordon är minimalt. – Jag väntar på den första gengasbilen.

Bara i Pajala kommun finns nio små stationer, men ingen av dessa säljer över 1000 kubikmeter. – Vi kommer samla alla mackägare till ett möte i Tärendö den 28 januari och dryfta deras problem. Min önskan är att volymen i pumplagen ska höjas till 2000 kubikmeter. Viktigt är också transportfrågan, det vore önskvärt att mackägarna kunde använda samma transportör. Skulle även önska en uppgörelse med bankerna om att kunderna betalar uttagsavgifterna när de tankar med kort, säger Jan-Erik Blomqvist, vd för Pajala Utveckling AB.”

Eurolåten

november 30, 2008

EUROPLÅTEN

Du och jag, vi kan dela samma dröm

En längtan som vi håller öm

Ingen ensam klarar skin förtvivlan

Du och jag, är så trötta på allt hat

På alla barnen utan mat

På alla krig som aldrig nånsin blir nått

Det är tid att föra samman, Europas alla folk

Så rösta ja till freden, samma mynt kan bli vår tolk

Kan du se, vi gör det bästa som vi kan

på skilda grenar av den stam

som delar vatten och miljö

Mänsklighet vi kommer alla från en jord

Vår längtan blir till stora ord

Mänsklig rätt som styr i våra lagar

Det är tid att föra samman, Europas alla folk

Så rösta ja till freden, samma mynt kan bli vår tolk

Alla blommor i vår trädgård, skilda färger, skilda namn

Så rösta ja till freden, kom uti Europas famn

Du och jag, vi kan dela samma dröm..

Du och jag, är så trötta på allt hat

På alla barnen utan mat

På alla krig som aldrig nånsin blir nått

Text och musik av Mikael ”Prinsen” Trolin

Hejda Mackdöden! Ompröva pumplagen!

oktober 4, 2008

År 2005 beslöt riksdagen om ett tvång för bensinmackar att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen. Lagen visar sig nu få orimliga konsekvenser och mackdöden brer ut sig framför allt i glesbygd. Tvånget bör omedelbart avskaffas för de minsta mackarna och pumplagen ses över.

Lagen innebär att den som driver bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år. Från den 1a januari 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1500 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. Det kostar oftast ca en halv miljon kr.

Lagen är miljöpartiets skapelse, med stöd av socialdemokraterna och vänstern. Den drevs igenom trots massiv kritik från remissinstanserna. Den fortsatta hanteringen ligger i händerna på alliansregeringen.

En viktig invändning var att tvånget leder till en inlåsningseffekt, eftersom etanolpumpar är billigare att installera än pumpar för andra förnybara bränslen. Kostnadsskillnaden leder till en oönskad etanolfokusering på bekostnad av t ex biogas.

Folkpartiet menar att staten bör inta en teknikneutral hållning till vilka drivmedel som på sikt visar sig bäst ur klimatmässig och ekonomisk synpunkt. Den subvention som senare har införts till biogaspumpar gynnar måhända mackar i t ex Skåne och tätorter, men inte glesbygd eftersom man där knappast lokalt kan producera tillräcklig mängd biogas för att en pump ska vara aktuell.

En annan, och allt viktigare invändning mot lagen är att den leder till betydande kostnadsökningar för ägarna till bensinmackarna som i många fall inte kan räkna hem försäljningen av förnybart bränsle. Detta förstärks av stigande räntor på lån till pumpen och svagare efterfrågan från kunderna p g a lågkonjunkturen.

Det kommer allt fler rapporter i media om nedlagda bensinmackar, särskilt i glesbygden. Nedläggningarna blir ett hårt slag mot bygden. Resvägen för att tanka bilen kan bli mycket långa. Nu ska man dock inte vara naiv. Vissa av dessa mackar har säkert även utan pumplagen arbetat med små marginaler och legat på gränsen till att klara sig. Kravet på att investera i en etanolpump för runt en halv miljon kronor, oavsett efterfrågan, riskerar dock att bli sista spiken i kistan för många mindre mackar.

Vid årsskiftet tas nya steg i fel riktning. I januari kommer än fler bensinmackar att omfattas av lagen, vilket skärper utslagningen. När lagen infördes var prognosen att

Ungefär hälften av landets dåvarande bensinmackar skulle komma att beröras av pumplagen när den fullt ut hade genomförts. Men med tanke på utslagningen av mackar under senare tid är detta sätt att resonera nu överspelat. Det är inte andelar eller procent av rikets mackar som är den viktiga aspekten, utan det enkla faktum att antalet mackar på svensk landsbygd som slås ut blir oacceptabelt stort.

Som enda parti ställer folkpartiet två krav:

För att begränsa skadorna på mackverksamheten framför allt på landsbygden bör det sista steget i lagen den 1 januari nästa år stoppas och avskaffas för gott. Det är dessutom nödvändigt att nu genomföra en utvärdering av pumplagens konsekvenser för glesbygden, klimatet och ekonomin.

Carl B Hamilton

Maria Lundqvist-Brömster

Nina Larsson

Erik Ullenhag

”Renkolkraft” genom CCS-teknik

september 14, 2008

Ända sedan Lars Leijonborg första gången hörde talas om idén för några år sedan, har Lars tyckt att den låter mycket intressant: istället för att släppa ut koldioxiden i atmosfären kan man lagra den i underjorden. Och i tisdags fick Lars själv trycka på knappen och sätta igång en sådan process i östra Tyskland, i en liten ort med det egendomliga namnet Schwarze Pumpe. (Mer om namnet nedan!) Där har Vattenfall, som är ett stort energibolag också i Tyskland, byggt en pilotanläggning för avskiljning och lagring av koldioxid. Tekniken kallas CCS (Carbon Capture and Storage).

Det var Vattenfall som bjudit in Lars Leijonborg för att tillsammans med koncernchefen Lars G Josefsson och ett par höga tyska politiker förrätta invigningen. Det var blå himmel och högsommarvärme i Tyskland och det kändes verkligen historiskt. Lars räknade till femton TV-team som bevakade händelsen. I Tyskland, med sitt stora kolberoende, är detta en mycket avgörande fråga.

Än så länge är tekniken dyr. El producerad med ”ren kolkraft” genom CCS-teknik blir dubbelt så dyr som utan CCS. Men förhoppningarna är stora att tekniken ska utvecklas – bland annat genom att 10 – 12 mycket större försöksanläggningar byggs på olika platser i Europa. Den utvecklingen innebär förhoppningsvis att kostnaderna sänks.

Peter Eriksson kritiserade Lars Leijonborg för medverkan och tycker att Lars blir en ”bricka i Vattenfalls smutsiga lobbyarbete”. Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen tror inte heller på CCS. De tycker man ska satsa på förnybar energi istället.

De har fel. Vi måste göra både och. Om vi verkligen tar klimathotet på allvar måste vi satsa stora resurser på att i stor skala introducera CCS-tekniken. Skälet är att det inte är realistiskt att tro att jordens enorma, ofta ganska
lättillgängliga, koltillgångar inte kommer att utnyttjas som energi. Med dagens förbrukning anses tillgångarna räcka i 300 år. Kina inviger ett nytt kolkraftverk i veckan! Ska den energiproduktionen inte fördärva klimatet måste vi hitta ett sätt att ta hand om koldioxiden.

Vi vet inte till hundra procent att det här är realistiskt i stor skala. Mycket forskning och utveckling återstår. Men sannolikheten att det fungerar är rätt hög. Tekniken har i mindre skala använts i årtionden. Inga av de tekniska
problemen förefaller oöverstigliga, enligt experterna.

Peter Eriksson och Svante Axelsson blir mer och mer isolerade. Alltfler miljö- och klimatengagerade människor som sätter sig in i hela bilden kommer till samma slutsats som Lars Leijonborg: CCS är en viktig del av lösningen om än inte ”Lösningen”. Lars såg till exempel att Nicholas Stern – mannen bakom den uppmärksammade Stern-rapporten – anser att CCS är nödvändigt.

Lars Leijonborg intervjuades i SVT innan han åkte och tycker att han fick fram mina synpunkter på ett bra sätt. Däremot vinklades nyheten helt snett av SVT:s redaktioner, t ex text-TV, som under hela dagen fick det till att Lars Leijonborg vill bygga kolkraftverk i Sverige. Varför skulle han vilja det? Sverige har ju vattenkraft och kärnkraft men också en del ”alternativa” källor, som vindkraft. Däremot ska vi vara med och utveckla CCS-tekniken. Sverige har ju knappt några fossilkraftverk längre, men vi har tunga industrier som släpper ut massor av koldioxid, till exempel SSAB i Oxelösund. Vid en sådan anläggning skulle CCS kunna få bort koldioxidutsläppen.

Ja, till sist, det där konstiga namnet på byn. Det syftar inte på att man ska pumpa bort koldioxid. Det kommer från 30-åriga krigets dagar. Att måla brunnarna och pumparna svarta var ett sätt att visa vägfarare att pesten fanns i byn. Just i den här byn hade man ingen pest, men man målade pumparna svarta i alla fall för att lura de svenska trupperna att inte inta och skövla byn. Listen lyckades. Svenskarna tog en lång omväg och efter det började byn kallas Schwarze Pumpe. Men nu får namnet en ny innebörd: Svenskarna har kommit igen och pumpar ner koldioxiden i underjorden!

Skolans utmaningar är på riktigt

augusti 26, 2008

Hur fungerar svensk skola? I helgen har radioprogrammet ”Kris i skolan?” tagit upp denna fråga och påstått att jag överdriver problemen med sjunkande resultat och bristande ordning.

Låt mig formulera och besvara två frågor som är central i denna debatt.

1. Sjunker kunskapsresultaten i den svenska skolan?

Svaret är ja enligt flera internationella undersökninger. Några exempel: Svenska elevers resultat i matematik och naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 0ch 2003 av alla jämförda länder. (Timss2003) Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995. (Timss2003) De svenska resultaten i matematik och naturvetenskap var medelmåttiga och svenska elever presterade betydligt sämre än finska elever. (PISA 2003) Senare har också undersökningen PIRLS 2006 presenterats. Den visar en tydlig negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga, även om resultaten fortfarande är goda.

Skolverkets senaste lägesbedömning (2007) formulerar det så här: ”Under senare år har Sverige tappat position jämfört med andra länder. Det finns tydliga indikationer på försämrade elevresultat, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap och på en ökad variation i resultat mellan skolor.”

2. Har den svenska skolan problem med stök och oordning?

Svaret kan inte heller på denna fråga bli något annat än ja. Några exempel: Störningar i klassrummen är vanligast i Sverige och Slovakien av 20 undersökta länder. (Timms 2003, enkät till rektore) Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder.

Varannan lärare, 49 procent, anger att de ibland eller på varje lektion upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. Motsvarande bedömning från eleverna är 66 procent. (Skolverket, Lusten och möjligheten, fördjupad studie av NU03) Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna. Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter det att lektionen har börjat. (Skolverkets lägesbedömning 2007)

den sammantagna bilden av den statistik som finns om den svenska skolan i ett internationellt perspetiv är alltför tydlig. Att blunda för de här resultaten vore tjänstefel.

Samtidigt ska det sägas att det finns mycket som fungerar bra i den svenska skolan. Jag brukar ofta lyfta lätatnas engagemang som en viktig faktor bakom att så många elever klarar sig dagens skola.

En tredje fråga vi måste ställa oss efter att ha lyssnat på rarioprogrammet är om det duger att svenska femtoåringar är medelmåttiga i ett internationellt perspetiv? Mitt Svar är NEJ, Sverige ska vara av världens ledande kunskapsnationer. Min ambition är och förbli att Sverige ska toppa kunskapsmätningarna, inte slåss om femtondeplatsen.

Med vänligar hälsningar

Jan Björklund Utbildningsminster


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.